Helt plötsligt svartnade det för mina ögon och jag var tvungen att sätta mig ner för att inte svimma. Ett vanligt blodtrycksfall brukar ju ge med sig efter en liten stund men det gjorde inte det här, jag blev bara mer yr och illamående. Jag gick och satte mig i bilen och lutade bak ryggstödet lite, när det kändes lite bättre packade jag barn och pulkor i bilen och vi fick tyvärr avsluta vår lek med Jessica&co. 

Jag blev förstås orolig att något hänt bebisen eftersom jag haft mycket sammandragningar den senaste tiden, all ansträngning jag gör så resulterar i sammandragningar. Så när jag kände honom röra sig var det en extrem lättnad! 

Väl hemma så låg jag på soffan hela dagen helt utslagen. Sen tog jag tempen och mycket riktigt hade jag feber. Så tisdagen och hela onsdagen spenderade jag på soffan vilandes. Det var riktigt obehagligt att vara med om och tänker ta upp det här på rådgivningen när jag ska dit på torsdag. 

Idag känner jag mig bättre, ingen stegring men jag är trött, väldigt trött. Min sömnbrist och värkande fogar börjar verkligen sätta sina spår...