Flytten!
I lördags morse klockan 9 så började dom lasta lastbilen, Jesper, Nina (svärmor) och Nigel (jespers jobbarkompis), tömde våran lägenhet på 1½ timme. Jag var mycket imponerad eftersom att hela skåpet var fyllt med grejer. Sen kom även Mats-Erik och Trisse så då fyllde vi även tre person bilar med grejer!
Efter det bar det av ut mot geta och där tömde alla ur lastbilen på ca en timme. Effektivt arbete så det hette duga! Jag försökte också hjälpa till så gott det gick men jag fick bara bannor från alla håll och till sist hotade dom med att binda fast mig. Så till sist fick jag ju ge mig och låta dom andra sköta tömandet! Men jag gav mig bara med att plocka ur lastbilen för väl inne härjade jag på för fullt, mot allas vilja ^^.
Kvällen ägnade vi åt att plocka upp lite grann men tog det ändå ganska lugnt. Jag hade jätte mycket sammandragningar och ont i ryggen och Jesper hade ont i sina knän. Så soffan och en film fick duga. Vi hade ju trots allt städningen av lägenheten i godby framför oss på söndagen!
Så på söndagmorgon så steg vi upp, åt frukost och åkte direkt till godby. Halv 9 var vi där och då kom Nina för att hjälpa oss att städa. Det kändes som ett jobb utan slut med efter 8 timmars slit var vi äääntligen klara! Då sken det från golv till tak och det var nog ingen fläck synlig. Men visst var man ju orolig att man missat nått och att man skulle få städa om. Dom är ju rätt petiga med städningen. Men vi slet som sjur alla tre och notera att Lukas var med hela tiden så vi hade även han att hålla koll på!
Idag var Jesper och fick lägenheten inspekterad och han som gjorde inspektionen sa att det här var den bästa städning han sett på länge. Det sista han sa till Jesper var att det var en fröjd att få inspektera en lägenhet i det skick som vi lämnat våran och att han önskade att alla kunde göra att lika bra jobb som vi gjort :).
Gissa om sånt värmer när man kämpat som en tok! Det fanns INGET att klaga på alls, han hittade inte ett enda dammkorn :D Vi är duktiga!
Jag har även lyckats få allt uppackat igår och idag. Jag har stressat som en tok med det för att få det klart innan bebis tittar ut! Det enda vi har kvar nu är att sätta upp lite hyllor och tavlor, det har jag inte kunnat göra själv på dagarna när Jesper jobbat. Men allt annat har jag gjort och jag känner mig grymt stolt som har orkat! Så vi börjar nog bli ganska hemma här nu, vi får se hur länge det tar innan det känns som hemma också! :)
Men som sagt nu är vi klara så nu kan bebis få komma! Och tusen tack till er som hjälp oss i helgen, det uppskattas till 1000!
(bilder kommer bara alla tavlor och hyllor är uppe)
:)
Men jag kan säga att det gått riktigt bra med allt!
Min duktiga älskling
Han har ju verkligen inte velat dricka mjölk. Han har fått kväljningar så fort han fått lite mjölk i munnen, enda gången vi faktiskt fått i honom det är när han ätit gröt för den vill han ha mjölk på. Men annars har det varit i princip omöjligt, vi har försökt lite hela tiden men han har bara spottat ut det och suttit med kräkreflexer.
Men nu helt plötsligt har han börjat acceptera mjölk. Igår när vi skulle äta middag så gav Jesper honom en halv mugg med mjölk och allt slank ner, han ville till och med ha påfyllning. Den drack han dock inte upp, sååå gott tycker han inte att det är. Det är inte hans förstahands val men det går att dricka och det känns så skönt för vi har verkligen kämpat med den där jävla mjölken! Rätt skönt att kunna ge honom mjölk till middagen och inte behöva känna sig så dum får att man åter igen ger honom vatten, saft eller jucie att dricka. Han är duktig min prins ♥
Sen har vi ju tandborstningen som inte heller varit så lätt. Han har inte gillat att få tandborsten i munnen och vissa gånger så har man bara fått kanske tre drag med tandborsten över tänderna sen har han vägrat. Man vill ju inte tvinga honom heller för det gör bara saken värre.
Men vi har tagit det i hans takt och nu går tandborstningen som en dans på rosor :) Han går självmant till toaletten på kvällen, ställer sig på toalettstolen och väntar på att någon skall komma och borsta taggarna på honom :) Han låter oss göra ordentligt på alla tänderna och sen gör han lite själv också, gulle så duktig han är! Morgnarna är lite svåra fortfarande men jag tycker inte att det gör så mycket för på kvällarna blir det alltid ordentligt gjort.
Det känns så kul när saker som varit krångliga börjar bli bättre :) Man blir så stolt när det sker framsteg ♥
Eftersom jag lyckats packa ner kameran någonstans så får ni nöja er med en "gammal" bild på min älskade prins♥
Nyckeln imorgon :)
Imorgon flyttar dom även vårat internet till den nya adressen, så det betyder att vi kommer vara utan internet tills på lördag då vi flyttat in i den nya lägenheten. I och för sig vet jag inte vilken tid imorgon det flyttas men skulle gissa på att det sker redan på morgonen. Men det återstår att se! Lär ändå inte ha så mycket tid att sitta framför datorn då det allra sista måste packas under morgondagen.
För klockan 9 på lördag morgon kommer alla som skall hjälpa oss flytta och sen är det fart på hela dagen :). Alla ska kämpa på och bära saker förutom jag som ska stå och säga var allt ska va :D Fördelen med att vara höggravid, inga anstäningar!
Det här ska bli spännande!
Bökaren :P
Börjar med att säga tack för responsen på förra inlägget :)
Nu blir det bebisupdate. Igår gick jag in i vecka 37 (36+0) och det märks verkligen att det börjar närma sig BF. Mina bröst är jätte ömma, så ömma som dom är nu har dom inte varit sen jag precis började amma Lukas. Sen läcker dom en hel massa också, skit äckligt! Sammandragningarna blir allt kraftigare och även trycket neråt.
Igår kväll trodde jag fan att ungen tänkte gräva/ta sig ut! Jag kände en jätte kraftig "bökning" neråt i bäckenet och efter det fick jag skit ont. Varje spark gjorde mig illamående, sammandragningrna var kraftigare, varje gång bebisen rörde sig så kändes det som att den tryckte sig längre och längre ner i bäckenet och det bara skar till varje gång! Jag kunde inte sitta rak i ryggen för då gjorde det alldeles för ont, jag kunde inte ha benen korsade för då skar det i hela bäckenet. Så höll det på i 3,5 timme sen avtog smärtan en aning och idag känns det lite bättre och lugnare igen! Dock vankar jag runt som en jävla anka för min svank känns rätt öm!
Jag tror absolut inte att hon är påväg ut ännu men visst blir man ju lite orolig när trycket och böket neråt blir så intensivt! Jag har INTE tid att föda barn den här helgen så hon får allt se till att hållas inne till september i alla fall :)
Svar på fråga!
undrande om Sleep tight ^^,:
har lucas adhd eller liknande? du verkar ha endel problem med honom och endel av hans betenden känns lite för mycket för enbart barntrots. har själv en 5åring. |
Jag har ingen aning om Lukas har ADHD eller inte, det är inget du kan veta när barnet bara är 1,5. Jag har en syster med ADHD så jag vet en del om handikappet. Och det kan jag säga bara utav egna erfarenheter att Lukas är inte ens i närheten så hyperaktiv och vild som hon var när hon var liten. Han är väl som vilken 1,5 åring som helst, busig, nyfiken och testande. Om din unge är 5 nu så var det ju ett tag sen den var i Lukas ålder och man glömmer ju rätt lätt hur dom är när dom är små. Att jag har "endel problem", som du uttrycker dig, med honom är för att jag varit sjuk pga min graviditet i snart 9 månader och jag har ingen ork i kroppen. Det resulterar i att mitt tålamod är så gott som bortblåst. Skulle min situation vara annorlunda så tror jag knappast att jag skulle ha det lika tufft, eller det är jag säker på!
Sen undrar jag också vilket utav hans beteende som känns "lite för mycket" för enbart barntrots??? Hur kan du dra alla barn över en och samma kam? Alla barn är olika och likaså deras utveckling och beteende!
Där har du dit svar, har du mer frågor i framtiden är du välkommen att lämna namn och mail så kan du få ett personligt svart istället för här i bloggen!
Sleep tight ^^,
Viggo kom precis just hit för att hjälpa Jesper att dra volvon till bilhimlen (skroten). Fyfan va skönt att den äntligen hamnde där den hör hemma och att jag slipper se fanskapet så fort jag går utanför dörren! Den har inte gjort annat än att gå sönder ända sen Jesper fick den och nu är det slut med det :) Underbart, nått att glädjas åt idag!
Wiiiee mitt leende gick från öra till öra när dom åkte iväg :D Jesper var dock inte lika glad, han skulle säkert gärna fällt en tår! Vem vet han kanske gör det när dom dumpar av den hos skroten sen, höhö!
Sov gott du jävla volvohelvete där i bilhimlen.
Att allt orkar gå emot mig den här veckan!!!
Imorse så fick jag sova lite längre i alla fall så jag var på ganska bra humör när jag vaknade. Så jag tänkte ta itu med räkningarna så man hade en sak mindre att tänka på, plus att det inte känns lika hemskt att betala räkningar om man är på lite bättre humör. Meeen när jag loggar in på banken ser jag att kommunen betalat ut HELA 194,14 € (1950 kr) åt mig denna månad. Då rasade allt, jag kände bara hur jag ville gräva ner mig för all framtid! Hur i helvete menar dom att man skall kunna leva för den summan pengar?!? Ingen människa klarar det!
Med dom 194 € plus barnbidraget på 110 € så saknas det endå 10 € för att hyran och lånet skall kunna dras och sen utöver det så har jag räkningar för nästan 300 €. Man blir ju lycklig alltså! Tur att första mammapeningsutbetalningen är ganska mycket, synd bara att den kommer först den 21 september. Får hoppas att jag inte hinner få allt för många påminnelser på räkningarna så nu kommer bli tvugna att skjutas upp. JAG HATAR EKONOMI!
Vad skulle man ha i den?
Men nu när jag sitter och funderar över den där förbenade väskan så har jag absolut noll koll på vad fasen det var man skulle packa i den!! Jag minns ingenting förutom kläder åt bebisen för hemfärden och lite kläder åt sig själv också. Men var det något mer, viktigt, som man skulle ha med sig?!? Jag har ingen aning alltså, hur kan minnet ha blivit så dåligt... Nåja jag kanske får en riktig flashback och minns hela väskans innehåll bara sådär ;) Hoppas kan man alltid göra ^^,
Nu ska jag lägga mig på soffan under täcket och se på fångarna på fortet och sen ska jag sooova! Förhoppningsvis får jag sova längre än till 2 i natt i alla fall. God natt på er allesammans!
Slå mig i huvudet och låt mig sova ett par dygn
Ett par minuter över två i natt vaknade Lukas och skrek i ren panik, jag skyndade mig upp så gott det gick och tog upp honom. Han var stel som en pinne och bara gallskrek, jag fick sitta och hålla honom nästan en kvart innan han lugnade ner sig och förstod att han var i min famn och att allt var bra.
Han fick lägga sig med oss efter det ifall han skulle vakna igen och vara lika panikslagen. Han somnade väl till ett par minuter men det tog inte länge före han vaknade igen och grät. Efter det sen så var hela nattsömnen förstörd! Han låg och nöp mig, rev mig i håret, sparkade mig, somnade om ett par minuter, vaknade och skrek, rev mig i håret, ja så såg det ut ända fram till halv 6 imorse då ungen var klar vaken och ville stiga upp! Det var bara att bita i det sura äpplet och stiga upp fast ögonen stod i kors!
Jesper låg självklart kvar i sängen och sov "såååå djupt" när Lukas ville stiga upp. Just då hade jag velat klösa ögonen ur fanskapet men samtidigt så orkade jag inte ta nått bråk. Jag fattar bara inte varför det skall vara så fruktansvärt jävla svårt att ställa upp för mig någongång ibland? Speciellt som jag hade legat vaken med Lukas sen 2 på natten, det ända han gjorde var att vakna till och be Lukas hålla tyst när han skrek som värst första gången. Sen somnade han med gott samvete om, som han alltid gör! *Stackaren är ju så trött och behöver få sova för det är så jobbigt att sluta röka* ironin är enooorm!
Nåja trots att jag är tröttare än tröttast idag så orkade jag mig in till stan på förmiddagen och uträttade lite ärenden som måste göras. Skönt att man lyckats kryssa av nått på listan fast man egentligen inte skulle vilja göra något annat än att dra täcket över huvudet och aldrig mer komma ut!
Sen har jag ägnat all min tid åt Lukas, ett försök till att lindra mitt extremt dåliga samvete från igår. Jag har verkligen tänkt på att kontrollera mitt humör och att inte ryta åt honom alls. Vissa gånger har det varit nära att humöret tagit över igen när han jävlats men jag har verkligen gjort allt för att inte tappa humöret. Istället för att bli arg så har frustrationen kommit ut i tårar, jag vet inte hur mycket jag har grinat idag alltså. jag känner mig näst intill uttårkad! Men vi har lekt massor, sen har jag nog varit för trött för att ens bry mig om att han gjort en massa skit som han inte får göra. Lukas har skrattat mycket mer idag, förhoppningsvis är det för att jag inte haft lika dåligt tålamod när det gäller honom :)
Men just nu kan jag helt ärligt säga att min högsta önskan är att klockan ska bli 8 så jag får lägga honom. Jag vill få tid för mig själv, jag vill sätta mig ner och andas ut och förmodligen gråta en till syndaflod! Jag saknar min mamma! ♥
♥
En strid mot mig själv!
Idag har varit en hemsk dag, jag har inte haft något tålamod alls! Det har känts som att stubinen har varit ännu kortare än vanligt och frågan är ju om det ens är möjligt!?! Morgonen började bra, Lukas var hur lugn och snäll som helst så det gav ju mig förstås förhoppningar om att dagen också skulle bli bra. Men ack så fel jag hade, däremot så är jag rätt säker på att dagen gick åt helvete pga av mig.
Vid något tillfälle kom en utav dessa vidriga små humörsvängningar och jag kände irritationen komma krypandes. Det var ju något Lukas självklart drog nytta utav, en chans att se hur långt man kan testa gränserna innan mamma spricker! Och där hade han otur för det krävdes inte mycket för att det skulle bubbla över hos mig. Efter det sen så har hela dagen varit ett helvete, vi har varit väldigt mycket osams, jag och Lukas!
Han har jävlats på med allt möjligt, han har gått runt och spottat överallt, rivit i blommorna, klättrat på hunden så hon har skrikit, rivit i flyttkartongerna, gått till attack mot tv och vitrinskåp med sina leksaksbilar. Ja han har varit allmänt påfrestande! Jag har inte kunnat hålla humöret i styr så jag har ju rytit åt honom när han har jävlats och det i sin tur har lett till en massa gråt och skrik. Då har jag fått dåligt samvete och känt mig som världens värsta mamma för att jag gjort honom rädd och ledsen. Det har han förstås märkt och utnyttjat så har han fortsatt att bråka och jag har blivit arg igen och han i sin tur har blivit helt hysterisk. Så har det hållt på hela dagen, som en ond jävla cirkel!
Nu när jag sitter här och har lugnat ner mig så blir jag bara så irriterad på mig själv! Lukas har förmodligen inte varit värre än någon annan dag, det är bara mitt förbannade humör som varit mer än extremt dåligt! Det känns bara så jävla tufft att det skall behöva gå ut över dom står mig närmast! Att jag inte ska kunna kontrollera mitt humör bättre...
Jag vet att man inte behöver orka med allting hela tiden, det finns det ingen som gör! Att man har all rätt i världen att säga ifrån och sätta ner foten utan att behöva ha dåligt samvete. Och att säga ifrån måste man verkligen göra för annars får man ju ena helvetes odågor till ungar och det är ju inget man vill.
Men det är tufft att se Lukas gråta och veta att det är jag och mitt humör som är oraken till att han gör det!
Att sova i eget rum!
Jag har en liten fråga:
När började era barn att sova i sitt eget rum? Vilken ålder tycker ni att är passande att låta dom börja sova i sitt egna rum?
Nu ska vi ju flytta till en 3a så Lukas får sitt egna rum plus att han får hem sin nya säng på lördag. Något som jag tycker är toppen för då kan vi börja vänja Lukas att sova i sin egen säng i sitt eget rum så slipper han bli störd av bebisen på nätterna. Jag har enda sen vi började prata om att flytta till större velat att Lukas skulle få sova i sitt eget rum bara vi väl skulle få något nytt. Lukas kanske får bättre och längre nattsömn om han får sova i fred.
Men så här om kvällen så satt vi och diskuterade det här med sovandet och då kläcker Jesper ur sig att han nog tycker att Lukas är för liten för att behöva börja sova i sitt eget rum. Han skulle vilja att vi väntar med att vänja in honom i det tills han åtminstone är 2 år. Han ser gärna att Lukas fortsätter sova med oss, han tror att Lukas känner sig tryggare utav det. Jag har inte alls tänkt på att Lukas kanske inte alls känner sig trygg av att få sova i sitt eget rum. Jag har bara tänkte att det skulle vara skönt för honom att få sitt eget utrymme.
Så nu känner jag en viss beslutsångest över det här. Ska jag börja vänja in honom att sova i eget rum eller är han faktiskt för liten för det, ska han få sova med oss ett tag till. Så vad tycker ni, säg gärna hur ni gjort och hur gamla era barn varit när ni bytt rum åt dom :) jag skulle bli väldigt glad för lite råd och förslag!
2,5 år tillsammans <3
Jag och Jesper hade bara varit tillsammans lite drygt 2 månader när jag blev gravid. Det kom som en chock för oss båda och det var INGET vi hade planerat! Att vi sen valde att behålla barnet var en stor chansning för oss båda, ingen av oss visste nog om det faktiskt skulle hålla. Men jag klarade inte av att göra en abort och vi kom tidigt fram till att om det inte fanns några känslor mellan oss så skulle vi lämna varandra, man gör inte barnet en tjänst om man är tillsammans men inte är lyckliga tillsammans.
Under hela graviditeten så sket ja i om folk hade åsikter om oss angående att vi skulle få barn när vi inte varit tillsammans speciellt länge. Jag brydde mig inte det minsta, jag kämpade med graviditeten och min och Jespers kärlek till varandra blev bara starkare! Sen fick vi Lukas och jag har aldrig varit lyckligare. Dom två bästa personerna i världen var mina, Jesper och Lukas ♥
När vi sen skulle till socialen och skriva på faderskaps pappren och jag såg socalkärringens dömande blick när vi sa att vi blev tillsammans i februari 08 så fick jag helt plötsligt jätte mycket ångest över vad folk egentligen tänkte om oss. Jag började skämmas över att vi valde att skaffa barn så tidigt i förhållandet, jag började tänka på att folk kanske såg oss som olämpliga föräldrar pga det. Det var skitjobbigt och jag har skämts över det tills för bara ett lite tag sen!
Jag och en kompis satt och pratade om det, jag sa att jag skäms över situationen! Vi kommer ha två barn när vi bara varit tillsammans lite drygt 2,5 år, vad tänker folk om oss egentligen. Men då sa en sak som fick mig att glömma allt jag skämts över, hon fick mig att istället bli stolt över hur jävla bra jag och Jesper faktiskt har det. Att vi har en fantastisk son och ett till litet underverk på väg och vi älskar varandra mer än nått annat.
Hon sa att jag inte ska bry mig om ifall folk har åsikter om oss för att vi skaffade Lukas så tidigt, det finns folk som varit tillsammans i 10 år, så får dom barn och deras fårhållanden spricker. Hur man blir som förälder beror INTE på hur länge man varit tillsammans innan man får barnet, utan hur bra man har det tillsammans. Och vi har det bra så varför gå och oroa sig över vad andra tycker eller tänker!
Visst har jag också tänkt tanken att det finns folk som varit tillsammans betydligt längre än oss och som ändå inte lyckades få det att funka. Men det är en helt annan sak när någon sitter mittemot dig och säger det åt dig, det får en annan betydelse när någon säger det åt dig!
När vi valde att behålla det här barnet vi väntar nu så var det ingen tvekan om att det inte skulle hålla mellan mig och Jesper. Vi skulle aldrig ha behållt barnet om det fanns minsta lilla tvivel på att det skulle ta slut mellan oss. Vi hör ihop så är det bara :) Det är jag och Jesper och så hoppas jag att det alltid kommer att vara :)
Idag har vi varit tillsammans 2,5 år och det har varit den absolut bäääästa tiden i mitt liv!!! Jag har aldrig varit så lycklig eller känt mig så älskad som jag känner mig när jag är med Jesper! Jag vill aldrig någonsin förlora honom, jag skulle inte klara av det! Han är mitt liv ♥ Jag älskar dig mitt hjärta och jag känner fortfarande samma pirr i magen när jag tänker på dig som jag gjorde för 2,5 år sen. Föralltid du & jag!
you are the one, älskling!'
tack för att du gör mig så lycklig (:
du är min, min, miiin ♥
Fantastico
Duktiga vi :)
Vi körde en bokhylla till emkarby som vi inte ska ha med oss när vi flyttar. Vi fick allt i uteförrådet nerpackat, alla Lukas nallar blev nerpackade (två svarta sopsäckar blev det). Jag fick graderoben/förrådet här inne i lägenheten nerpackat i lådor och sopsäckar så det är färdigt.
Hmm det lät ju inte som så mycket nu när jag skrev det men tro mig det var massor och det tog en massa tid och ork! Gud va jag längtar tills på lördag, jag vill få allt flyttat så att vi kan ta itu med städningen här och sen lämna in nycklarna! Sen är det bara att fokusera på att komma i ordning i nya lägenheten och sen får gärna lillbebba komma :D
Busy busy
Namnfunderingar
Det här med namn är ganska svårt om ni frågar mig, det finns ju så många fina. När jag väntade Lukas så hade vi ett flicknamn klart, blev det en tjej skulle hon heta Melissa. Pojknamn var däremot lite svårare men vi kom till sist fram till att om det skulle bli en pojke så skulle han heta Albin. När han väl var född sen så såg han inte alls ut som en Albin, det passade verkligen inte honom. Men vi hade haft Lukas uppe på tal och vi såg ganska direkt att det var en sån han var, en liten Lukas så det fick det bli!
Jag har alltid skrattat åt folk som sagt "hon såg ut som en Greta när jag såg henne första gången så det fick det bli". Jag har tänkt att dom är löjliga, hur fan skulle man kunna se på en unge vad den ska heta. Det har känts så klyschigt och orealistiskt. Men det stämmer faktiskt så nu har jag ju fått ta tillbaka alla skratt och allt jag sagt angående den saken.
Den här gången har vi bestämt oss för att vi inte ska bestämma ett namn i förväg! Vi ska vänta och se vad hon ser ut som. Det blir nog mest rätt om man gör så :) Men självklart har vi en massa namn vi gillar, det är ju ändå en aktuell fråga. Vi har dock lite olika åsiker om namn. Dom namnen jag gillar är inte Jesper så förtjust i och dom han gillar är inte jag så förtjust i. Men här har ni några utav namnen som vi har diskuterat.
Jag gillar: Jesper gillar:
Wilma Nellie
Tilde Siri
Tindra Alma
Noelle
Dock har vi ETT namn som vi är helt överrens om att vi tycker att är väldigt fint! Men efter en stunds tänkande har jag bestämt mig för att inte skriva ut det här. För om det nu blir så att hon råkar se ut som just det namnet så vill jag inviga henne i det efter att hon är född :)
Stolt mamma ^^,
Jag tog av honom blöjan för att han var kissblöt och så såg jag på honom att det var något på gång så innan jag satte på den nya blöjan så gick vi in på toaletten så han fick sätta sig på toalettstolen. Jag trodde att han var kissnödig och att det var det han tänkte göra men det var det inte! Lukas gjorde nummer 2 för första gången i toalettstolen!! Det kom några små harkluttar och lite kiss sen ville han bli torkad, så jag gjorde det och satte på honom en ny blöja. Oj va stolt jag känner mig :D Han är så duktig min lilla prins, nu är jag ännu mer taggad inför att skaffa mig en toasits åt honom!
Haha vart är världen på väg, jag trodde ALDRIG att jag skulle bli en sån mamma som skulle fascineras utav att mitt barn gjort nr2 på toan. Fel hade jag, jag är skit stolt över min son :)
Rådgivningen
Nu har jag kommit hem från rådgivningen, det gick förvånansvärt bra att gå ner dit. Jag trodde att det skulle vara mycket värre med tanke på hur lätt jag får sammandragningar när jag går längre sträckor. Men som sagt det gick helt okej, ont fick jag ju förstås men det får jag alltid oavsätt om jag går långt eller inte.
Det gick till och med riktigt bra att ha med Lukas. Han sysselsatte sig själv där inne i rummet, han pusslade, målade och lekte med bilarna och brydde sig inte det minsta om oss. Han blev lite fundersam när vi lyssnade på hjärtljuden. Men vi drog ändå inte ut på mötet idag, vi gick igenom allt ganska snabbt ifall han helt plötsligt inte skulle vilja vara kvar.
Vi pratade om hur det var nu och jag berättade att vi är mitt i en flytt och jag fick den glädjande nyheten att jag får gå kvar hos Pia fast vi flyttar från finström! Sköööönt för jag vill verkligen inte byta rådgivningstjej! Vi sket i att ta HB eftersom jag ska till labben nästa vecka och ta prover. Jag vägde mig och jag har gått upp 800 g, jippi :) Sen lyssnade vi på hjärtljuden och dom låg på 134/min.
Bebis ligger med huvudet neråt men är inte fixerad, först blev hon orolig över att den vänt sig och låg med huvudet uppåt men efter lite mer klämmande så konstaterade hon att det var en rumpa där uppe. Men den är liten och hon sa att den fortfarande har mycket utrymme kvar att röra sig på så nu känner jag mig orolig över att den helt plötsligt ska vända sig fel :( Hoppas fan att bebis tänker bete sig och hålla huvudet där nere! Nåja mer info om det får jag ju den 3/9 när vi ska på UL igen!
Efter rådgivningen gick vi via posten och hämtade en adressändringslapp så nu ska jag sätta mig och fylla i den!
Hemska mardrömmar!
När jag väntade Lukas drömde om och om igen hur jag att jag tog en kniv och högg mig själv i magen! Den hade jag var och varannan natt och självklart gjorde den att jag mådde skit dåligt rent psykiskt. Jag blev ju rädd för mig själv. Men jag tog upp det med psykologen som jag gick och pratade om förlossningsskräcken med och hon sa att den drömmen betydde INTE att jag ville döda mitt barn utan att den betydde att jag ville få bort allt det onda jobbigt som jag kämpade mot under graviditeten. Det gjorde ju mig extremt lättad!
Just nu drömmer jag två olika mardrömmar och dom senaste nätterna har dom kommit varje natt!
Den ena är att jag inte kan ta till mig henne när hon är född, att jag bara bryr mig om Lukas och absolut inte vill ha henne. Jag skiter totalt i henne.
Och den andra är att Lukas sparkar mig hårt i magen och jag får en blödning och när jag kommer in till sjukhuset så är hon död. Så jag föder ut henne död och sen blir jag super deprimerad, lämnar Jesper och vägrar ha någon kontakt med Lukas. Jag förlorar alltså båda mina barn i den drömmen!
Jag tycker att det är skitjobbigt att drömma dom här drömmarna. Speciellt den om att jag inte kan ta till mig henne med tanke på hur rädd jag faktiskt är att det skall hända. Det är en jätte stor oro hos mig att jag inte ska kunna ge båda lika mycket kärlek eftersom att jag håller Lukas så hårt! Den där andra drömmen skrämmer mig egentligen inte så mycket, den är mer bara jobbig för att bilderna i drömmen är så tydliga och det är mindre kul!
Lite graviditetsklagomål
Jag har haft sammandragningar i drygt en månad och det är fortfarande EN MÅNAD kvar till BF. Hur ska man orka med det? Så fort man anstränger sig lite så kommer dom och det är ju inte så kul när jag har fullt upp med den här flytten! Lyfter jag eller bär något så kommer dom som en blixt! Är jag ute och går så kommer dom, jag kan bara gå väldigt korta sträckor. Går jag får långt så vill jag bara vika mig dubbel och lägga mig ner och gråta. Jag känner en viss oro över att jag kommer att bli tvungen att gå ner till rådgivningen imorgon när jag ska dit och sen ska jag gå hem också, dessutom med vagnen med!
Värst är sammandragningarna på kvällarna när man sätter sig ner och pustar ut, då kommer dom och vissa känns så mycket att man fan får hålla andan! Jobbigt jobbigt, jag vill få flytten klar sen får hon gärna komma ut för nu är jag trött på det här!
När jag ändå är på gång med att klaga så är det en sak till som jag börjar bli duktigt trött på! Det är dom här förbannade kramperna i mina vader och att mina ben domnar bort i princip hela tiden! Har jag inte kramper ja då domnar benen bort och domnar dom inte bort ja då kommer dom där jävla kramperna! Jag använder stödstrumpor för krampernas skull men när jag tar av dom känns det som att jag får en tusen gånger värre kramp, typ som ett straff för att jag använder stödstrumpor för att motarbeta kramperna! Och avdomningarna säger dom på rådgivningen att beror på att det ligger så mycket nerver i kläm och att jag tyvärr inte kan göra så mycket åt just avdomningarna i benen. Hmmm lagom uppmuntrande!
Neeeej som sagt bara flytten är klar får det här mer än gärna vara över så att man kan få sin kropp tillbaka och slippa dessa krämpor! Jag börjar få nog, halsbrännan är också ett helvete!
Skönt att få klaga av sig lite, jag mår redan lite bättre :)
Du gör min dag, varje dag <3
Vi satt i sovrummet och pratade och jag skulle klä på honom efter morgonens bad. Helt plötsligt ställer han sig upp i sängen, sätter sina händer på mina axlar, tittar mig i ögonen och böjer sig fram och ger mig en stor puss på kinden! Sen lägger han armarna om min hals och säger "min mamma" och ger mig till slut en till puss på kinden! Efter det satte hans sig ner och ville att jag skulle fortsätta klä på honom.
Jag blev så chockad och lycklig på samma gång att jag började gråta! Känns som att jag har väldigt lätt till tårar nu mer. Men det var verkligen så gulligt, mysigt och spontant från hans sida. Jag vat verkligen inte beredd på att han skulle göra så och det var det finaste han någonsin gjort ♥
Jag är så lycklig för att du är min Lukas! ♥
I will always love you
Idag är det 6 månader sen min älskade fina lilla tös var tvungen att somna in. Det gör ont i hjärtat när jag tänker på det, det var inte sådär det skulle sluta :( Det går inte en enda dag utan att jag tänker på dig, jag gråter fortfarande när jag tänker tillbaka på den 19 februari, den sista dagen jag såg dig i livet, mitt vackra hjärta ♥. Men det var för ditt eget bästa och du kommer alltid att vara nummer 1 för mig! Ingen annan häst kan ta din plats!
Jag saknar dig mer än ord kan beskriva min lilla Hanna! Men jag vet att du har det bra där du är idag och en vacker dag kommer vi att träffas igen, det är jag säker på :) Jag älskar dig min tjej ♥
♥ Vila i frid världens vackraste Hanna ♥
Jag älskar dig!
Skriver på idag!
Igår när jag hade lagt Lukas så tog jag och Jesper tag i lite packande igen. Vi packade ner alla glas, muggar och tallrikar som vi inte använder så nu är ett köksskåp tomt i alla fall. Fyfan va man har mycket sånt som man inte använder när man börjar gå igenom skåpen. Vi kastade en hel del saker. Det är det bästa med att flytta, att man får slänga allt onödigt skit som man samlat på sig!
När vi har skrivit på kontraktet idag så tror jag att vi måste åka via Settan och sno hem lite bananlådor från henne. Hon har massor och vi behöver så att vi kan fortsätta packa ikväll :). Det går lättare att göra det när Lukas sover för annars vill han hjälpa till och oftast så blir det mer arbete när han hjälper till!
Men nu är vi på gång och det känns skönt, hoppas det känns lika bra när vi väl flyttat också :)
Toalettintresserad!
Jag hade inte tänkt ta itu med pott-träningen än. Hade tänkt börja när han kan prata lite mer och gör sig förstådd. Men när han redan nu visar så stort intresse så kanske det skulle vara värt att börja öva lite smått. Absolut inte ta av honom blöjan än, det finns det INGA som helst planer på. Det kommer inte fören han förstår att han är kissnödig och kan säga det också. Men att låta honom prova på toan innan han går och lägger sig och innan han ska duscha o.s.v.
Jag är lite emot potta, jag vet inte men det känns ohygeniskt. Så bara bebis är född och allt har lugnat ner sig lite så ska jag införskaffa en baby björn toalettsits åt Lukas så kan kissträningen börja :)
...Sortering...
Jag funderar på att göra lite fler kategorier och sortera in inläggen i. Meeeen det får bli en annan dag när jag hittar ork och inspiration! Nu ska jag diska och sen ska jag packa lite :)
November 09, så små dom var ♥
Lite sammanfattning
Detta betyder alltså att jag går in i vecka 36 (35+0) idag. Nu är det bara 5 veckor kvar till BF men det känns som en evighet, för min del skulle det gärna få vara över nu. Jag är ingen sån som tycker att det är såååå jätte mysigt att vara gravid och att sparkar är underbara. I början är sparkarna härliga att känna för att det bekräftar att det faktiskt står rätt till där inne men mot slutet så känns det bara äckligt och onaturligt och jag uppskattar inte känslan speciellt mycket! Folk tycker säkert att jag är helt dum i huvudet som tycker så men jag står för att jag tycker det, att vara gravid är inte gulligt i mina ögon!
I och för sig tycker jag inte att någon har rätt att dömma mig för att jag känner som jag gör, skulle ni uppleva samma helvete under era graviditeter som jag gjort under BÅDA mina så skulle nog ingen ifrågasätta mig!
Mitt illamående har ökat drastiskt under den senaste veckan. Så fort vi ska äta eller jag tänker på mat så börjar jag må illa, så fort bebisen rör sig där inne så börjar jag må illa, jag mår i princip illa dagarna igenom! Det är skit jobbigt men jag måste försöka att inte tänka på det för att jag skall orka med allt annat. Det kändes ju lite hoppfullt efter att jag fått det stora droppet för då avtog illamåendet lite, meeen det höll ju inte i sig. Foglossningen är också rätt jobbig just nu, det beror säkert på att magen blir större och man blir mer orörlig ändå. Så nattsömnen blir inte speciellt lång för min del. Men det gör inget, det är lika bra att vänja sig med vakna nätter för blir hon som Lukas var så får jag väl inte sova alls dom första 6 veckorna.
Att det här blir mitt sista barn är ganska självklart. Jag vill verkligen inte vara gravid igen, min kropp klarar inte av det och jag skulle nog inte klarar av en sån här graviditet igen, rent psykiskt! Men bara för att jag känner som jag gör kring graviditeten så ska ni INTE tro att jag inte längtar efter mitt barn! Jag längtar jätte mycket tills honom kommer och jag älskar henne redan obeskrivligt mycket. Jag är så tacksam över att vi ska få henne! Så kärlek till henne känner jag, det är bara graviditeten jag inte klarar av!
Kom till mamma nu lilla gull ♥
Moneybaby
I den vasen hittade vi 40 st fem centare som vi sparade åt Lukas! Han har en spargris som vi lägger alla småpengar i och nu har han fått upp ögonen för att få stoppa i pengarna själv i grisen. Så hans morgon var ju helt klart räddade när han såg alla pengar han skulle få sätta i sin gris. Han satte i mynten ett och ett med mycket värme och omtanke, så fruktansvärt söt :)
Föresten mamma, du såg inte katten i förra inlägget :) Den är grå och sitter precis där Lukas har sin hand :)
Vi hade besök idag!
Ser ni katten utanför fönstret?
Den fascinerade både unge och hund en bra stund kan jag lova :)
Lukas var helt till sig utav lycka när katten inte hoppade iväg fast han slog på fönstret!
Usch nu är hösten här...
Jag längtar redan till nästa sommar!
Sommarmys ♥
:)
Hoppas vi får hem lite flyttlådor idag så att jag kan börja packa :)
På torsdag klockan fyra ska vi skriva på hyreskontraktet!
Jesper får låna hem lastbilen när vi ska flytta!
Allt går så bra nu, jag är glad :)
Min son gillar att klättra och hoppa!
Jag hittade honom i bokhyllan här om dagen och det är tyvärr ingen stadig bokhylla. Så självklart hann det gå tusen tankar i huvudet innan jag fått ner honom från den och han skrattade bara åt mig när jag sa att så får man inte göra.
Han klättrar upp på ryggstödet till soffan och innan man vet ordet av så tar han sats och hoppar därifrån. Det handlar alltså om sekunder så jag har oftast inte ens hunnit fram till soffan innan han hoppat. Han är ju smart, han väljer ju den soffan som jag inte sitter i och först sätter han sig och ser på tv och när man minst anar det så klättrar han upp.
Han klättrar i sin spjälsäng vilket kan bli väldigt farligt om det vill sig så. Tack och lov så klättrar han inte i den på nätterna utan bara på dagarna när han är uppe och leker. Då smiter han in i sovrummet och tar sig en klätterutmaning. Visst han försöker klättra ur den innan han somnar men vi sitter alltid i rummet tills han somnat så han lyckas ju aldrig!
Han bygger torn av sina lådor och annat skit han hittar som han sen klättrar upp på och hoppar ifrån! Det är väl kanske inte så jätte farligt för det blir ju ingen hög stapel men tornet kan ju faktiskt välta när han ska upp på det och så gör han sig illa!
Han klättar upp i våran säng och hoppar och slänger sig handlöst åt alla olika håll. Han har redan ramlat ur det så många gånger pga sitt slängande och hoppande att jag tappat räkningen.
Allt det här gör han ju sälvklart under den tiden då man håller på fixar med annat här hemma. Sen är han snabb som en liten vessla och det är INTE jag för tillället! Han får alltid extra bråttom då man kommit på honom med att göra en massa fanstyg och då går det oftast illa för honom. Man ser riktigt hur buset lyser i ögonen på honom vissa dagar och då får man hålla extra koll på honom. Men tro mig, han hittar alltid en lucka så att han kan klättra och hoppa! Jag är livrädd att han skall gå och skada sig riktigt ordentligt en vacker dag. Usch jag hatar detta klättrande, det är inte lätt att vara mamma. Man får ju gå med en ständig oro i kroppen...
Första gången Lukas klättrade upp på vardagsrumsbordet, 10 månader gammal!
En fantastiskt bra dag :)
Jaa-a förutom Lukas humör så har det här varit en mycket bra dag!
Först fick vi bra besked om Lukas säng, som mamma förövrigt har hämtat hem nu så jag slipper oroa mig mera för det! Han sålde den inte åt någon annan så han var en ärlig kille och höll det han lovade, det gillas! Jag kan knappt vänta tills jag ska få börja öva honom att sova i den :D
Sen har vi fått goda nyheter om lägenheten/lägenheterna! Jag ringde imorse och tackade ja till lägenheten i geta men bestämde att vi skulle flytta in från och med den 1 september för att slippa så mycket dubbla hyror! Samtidigt ringde Jesper och sa upp våran och det dröjde inte länge så ringde dom upp från finströms kommun och sa att dom hade en kille som snabbt ville ha en lägenhet. Han fick Jespers nummer så att han kunde ringa och få komma och titta på lägenheten. Skulle han sen vilja ha den så skulle han få tillträde till den från och med den 1 september hade kommunen lovat honom. Så ikväll kom han och tittade och bestämde sig för att han ville ha den! Det betyder att jag får ringa till geta kommun imorgon och ändra så att vi flyttar in tidigare i alla fall för nu har vi bara 2 veckor på oss att flytta ut! Men det hinner vi bra om Jesper lånar hem lastbilen från jobbet :) Det känns så sjukt bra att vi skall få flytta till större nu innan bebba kommer!
Sen känns det för jäkla bra att slippa betala dubbla hyror i september, det hade nog blivit en aning tufft. Så den här dagen hade inte kunnat bli bättre, eller ja en lottovinst hade inte suttit helt fel men utöver det så har dagen varit toppen :)
Gammal bild på mig och Lukas ♥
Så tjock han var och inget hår hade han heller, sötnos :)
Det är kul att titta på gamla bilder för jag kommer inte ihåg att han var så där rund ♥
Jag gillar mamma och jag gillar blocket!
Killen som säljer sängen lovade att hålla den åt mamma och inte sälja den åt någon annan om flera ringer på den. Så ikväll ska hon åka och hämta den. Nu håller jag bara tummarna för att han är ärlig och faktiskt håller sängen som han lovade! Tyvärr finns det ju typer som lovar att spara saker åt en och sen säljer dom ändå iväg det. Mycket dåligt om ni frågar mig, men mamma sa att han lät som en ärlig kille så vi hoppas på det :)
Men säng, stödbräda och madrass för 400 kr, det tycker jag att är ett bra pris! På blocket kan man verkligen göra fynd! Idag hissar vi blocket :)
Mamma eller mamme det är frågan
Är han skit arg och står och skriker så hör man inte om det är ett e eller a på slutet vilket gör honom ännu mer frustrerad! Han vill ju att man ska fatta med en gång vad som är fel och det är inte alltid det lättaste, speciellt inte eftersom att orden är så lika. Sen slår det aldrig fel, ger jag eller Jesper honom nappen så är det inte den han ska ha, då är det mig han ska till! Och om jag glömmer att ta med en napp och bara går och tar upp honom för att trösta honom så är det INTE mig han ska va hos, då är det nappen han ska ha!
Hoppas han snart lär sig säga "nappen" eller att han i alla fall byter tillbaka till "nappe" snart så att man förstår honom direkt och kan undvika en massa onödiga aggressiva utbrott!
Tiden rusar iväg!
Men den här dagen kommer nog inte att gå långsamt i alla fall. Jag har en massa att ta itu med och det känns skönt! Jag gillar när jag har mycket att göra för det finns nog inget värre än dom dagarna då man inte har någonting alls att göra, man bara sitter och stirrar i väggen. Uuuh, inte kul! Det är snart dags för frukost här men jag skall låta Lukas måla en stund till så att jag hinner läsa igenom alla bloggar som jag slaviskt följer :) Det är något jag alltid måste klämma in fast jag har mycket annat att göra!
Ta den ifrån mig, NU!
Jag har tuggat graviscon hela eftermiddagen/kvällen men den ger ändå inte med sig. 12 stycken har det gått idag, jag vet inte ens om man får ta så många men det skiter jag i. Jag klarar inte av det här, den plågar mig så att jag skulle vilja spy! Tack och lov har jag inte behövt göra det, då skulle väl halsen explodera eller något liknande!
Vilken jävla tur att graviditeten snart är över så att man förhoppningsvis blir av med halsbrännan också!
Det är bäst att du kommer ut med mycket hår lilla dam, din mamma har fått lida extremt av halsbrännan och då förväntar jag att myten om hår och halsbränna stämmer ;) Nått bra måste man ju få ut av att gå med denna skit!
God morgon!
Lukas vaknade klockan 6 imorse så jag känner mig sådär lagom pigg. Jag fattar inte varför han ska vakna så jävla tidigt!?! Jag tycker att hans nattsömn borde bli längre med tanke på att han bara sover 1 timme på dagen nuförtiden. Och dessutom sover han oftast den timmen mellan 11 och 12 och sen är han vaken tills han går och lägger sig för kvällen. Men Lukas tycker annorlunda, jäkla morgonpigga unge! Så imorse var det bara att stiga upp, igen. Hade inte mage att tvinga Jesper att stiga upp med Lukas även om jag hade god lust, men det är hans sista semesterdag så han får väl sova då!
Men det där med att stiga upp på morgnarna här hemma är inte riktigt jämnställt! Allt som oftast är det jag som stiger upp med Lukas när han vaknar medan Jesper helt lugnt ligger kvar och sover vidare.
Nu är det inte så att jag har några problem med att stiga upp med honom. Bara man väl kommit upp ur sängen så är det rätt skönt att vara uppe för man hinner få så mycket gjort plus att man får lite extra mys med Lukas innan han hinner bli för vild. Men det är själva principen som stör mig, att han bara tar förgivet att jag ska stiga upp och han kan ligga kvar och sova.
Vill man själv få en sovmorgon får man fråga kvällen innan om man inte skulle kunna få en sovmorgon dagen efter eller så får man i ren protest ligga kvar i sängen tills han tappar orken att göra samma sak och stiger upp. Tyvärr så går oftast inte så bra att ligga kvar och vänta ut honom för jag klarar inte av att höra Lukas röja på uppe i lägenheten men inte vet VAD det är han gör så då stiger jag oftast upp endå!
Men sen har vi nog det som är lustigast utav allt, vilken skillnad det är på vem som ger vem sovmorgon! När jag stiger upp med Lukas så stänger jag dörren och låter honom sova. Ibland lämnar jag dörren öppen för Lukas brukar ändå öppna den och titta in. Men jag ser till att han inte är där inne och nojsar med Jesper så att han får sova i lugn och ro. Sen får han väl stiga upp när han känner för det. Ibland om jag är riktigt förbannad över att Jespers sovmorgnar blivit lite väl många så brukar jag låta Lukas gå in och härja i sovrummet. Ibland gör det verkan och ibland sover han bara vidare ändå.
Men när det är jag som får sovmorgon, om det nu är det man kan kalla det, så ser det helt annorlunda ut! Lukas kommer in titt som tätt i sovrummet och röjer runt, hoppar på mig och sliter ut kläder ur garderoben. Jesper sitter i fotöljen i vardagrummet och ropar på Lukas men inte mer. Ibland har han till och med somnat där ute så får jag ändå stiga upp och ta hand om röran Lukas ställt till med. Dom kommer in och tänder lampan får då behöver dom kläder ur garderoben och ibland kommer dom in bara för att se om jag är vaken och om dom inte är säkra på om jag är vaken så slänger dom sig på sängen och frågar om jag är det. Och jag skriver dom för att både Jesper och Lukas skenar i sovrummet när jag då ska få "sovmorgon".
Jesper är mycket bra på många sätt och jag älskar honom obeskrivligt men det där med att respektera att det faktiskt finns en till person i vårat förhållande som skulle behöva få sova ut någon gång ibland, det är INTE hans starka sida!
Förmodligen blir det av...
Eftersom att den där lägenheten inte har någon tvättmaskin eller gemensam tvättstuga så måste vi ju skaffa oss våran egen tvättmaskin. Så idag har vi spenderat våran dag i staden och besökt olika affärer som säljer tvättmaskiner. Tyvärr kommer vi förmodligen bli tvugna att köpa oss en toppmatad sådan, jag är inte riktigt förtjust i dom. Men det fanns några fina i en rätt rimlig prisklass för att vara Åland, men frågan är ju inte om det ändå skulle löna sig att åka till Sverige och ta hem en därifrån istället. Nå vi får se hur vi gör. Än är inget skrivet och klart!
Så här ser det förövrigt ut när Lukas och pappa ser på tv ^^, flytt snack tröttar ut papsen!
Dålig dag med bra slut!
Lukas var rent ut sagt utan att ljuga skit jobbig, han gnällde och grät för minsta lilla och han rev i precis allt han kom över. Hunden nojsade mer än vanligt och jag hade god lust att släppa henne ute i det fria någonstans och lämna henne där. Jesper försökte göra sig lustig lite titt som tätt vilket förstås ledde till att jag blev mer förbannad och irriterad. Jag var när tårar och bristningsgränsen många gånger under gårdagen och jag hann fundera många gånger hur jag skulle överleva den dagen.
Så vid middagen sa Jesper något som chockade mig för han brukar aldrig föreslå sånt. Men han tyckte att jag skulle ta mig lite egen tid under kvällen, att han tyckte att jag skulle behöva få komma hemifrån lite för att kanske bli pålite bättre humör. Jag vet inte om han sa så för att han ville bli av med mig eller för att han faktiskt ville unna mig lite egentid. Det är skitsamma vad hans baktankar var, det var skönt att han såg att jag orkar faktiskt inte hur mycket som helst!
Så jag ringde Sara och åkte ut till Geta och umgicks med henne och Settan. Det var så skönt att få komma hemifrån, det har nog aldrig känts så bra att åka hemifrån som det gjorde igår! Vi började med att sitta på stranden och där var även Malin och Kimelie och sen åkte vi hem till Sara och satt där och snackade en massa skit. Hur skönt som helst! Vi hade massor att prata om eftersom vi tyvärr inte träffas så ofta.
Sen vid halv 10 åkte jag hem och då kände jag mig som en ny människa :) En dejt med Sara och Settan var precis vad jag behövde för att bli på bra humör igen. Tack för en kul kväll raringar ♥
Grymt irriterad!
Vi hörs imorgon om jag är på bättre humör då!
Lägenhetserbjudande
Det som gör mig lite fundersam är att det känns så långt borta, långt borta från allt annat här på åland. Fast man kanske vänjer sig bara man väl flyttar dit. Sen finns det en annan negativitet med att möjligtvis flytta till geta men tyvärr kan jag inte skriva ut det där. Men tro mig just nu är det verkligen inget positivt, jag blir upprörd bara jag tänker på det! Fast det är väl som Settan och Sara tyckte, att det inte ska få påverka mig..
Nå vi får se hur vi bestämmer. Vi får diskutera lite mera ikväll och höra vad elkostandena brukar vara. Vem vet vi kanske blir getabor inom en snar framtid!
Min lilla picasso <3
Kritorna var kul :)
"Mig mååål" säger Lukas och målar för fullt på sina papper. Det var till och med så kul med kritor att han målade köksbordet under en obevakad sekund. Tur att det är lätt att tvätt bort. Och kul att dom dög längre än 5 sekunder som saker annars brukar duga åt prinsen. Då vet jag att jag kan slänga fram ett papper och kritor sen sitter han där och målar och jag kan fixa med mitt. Nya "barnvakter" är alltid bra!
Underbara barnmässan
Förra året var vi på underbara barn mässan i älvsjö. Det var riktigt roligt och dom hade massa härliga bebissaker att gotta sig i. Man spenderade lätt 5 timmar där utan att ens reagera över hur länge man hade gått där. Det fanns allt från barnvagnar till majskroksförsäljning, allt du möjligtvis kan tänkas behöva till dina barn och bebisar. Sen fanns det en massa företag som delade ut gratisprover, både Huggies, Libero och Pampers var där och dom var alla lika ivriga med att bjuda ut sina gratisprodukter och sånt tackar man ju aldrig nej till! Det vara flera annars väldigt dyra klädförsäljare, t.ex. Me&i, där och hade rabattpriser på sina kläder och det gillas också. Det gick runt stora teletubbiesar och busade med barnen, ja det var en riktigt rolig upplevelse att gå på den mässan. Det måste vara den bästa mässan som finns!
Jag såg redan när vi åkte hem förra året fram emot att få åka på mässa i år igen men tyvärr kommer jag förmodligen inte att kunna åka. Mässan är mellan den 8-10 oktober och jag har beräknat till den 22 september så det krockar. Det känns mycket tråkigt för det var något jag verkligen såg fram emot. Jag blev ganska deprimerad när jag kom på att den skulle vara i början på oktober, har jag otur måste jag ju vänta ett HELT ÅR innan jag får gå på den igen och det är inte kul!
Men det är ett tips till er som har småbarn och vill göra något kul, åk till älvsjömässan och gå på underbara barn mässan :)
Det närmar sig!
Vecka 35 (34+0) drar igång idag. Bara 6 veckor till BF, 42 dagar kvar!
En vecka kvar till riskzonen är förbi.
Nu ska jag gå och lägga mig så att tiden går lite fortare!
Gaphals nummer 1!
Han har börjat med något nytt och det är att han skriker, så fort han blir lite uppspelt eller gör något han inte får så skriker han! Det är inte ett "jag är arg skrik" utan det är ett högt och gällt skrik blandat med skratt. Ber man honom att sluta skrika så skriker han ännu värre och asgarvar samtidigt. Ignorerar man honom så skriker han också ännu högre och skriker tills man är på bristningsgränsen.
Han jagar hunden och skriker, han kör runt på sin plasto-moppe och skriker samtidigt som han kör in i saker, han stjäl saker som han inte får ha och springer iväg med dom samtidigt som han gallskriker och skrattar. När jag försöker fånga honom så gömmer han sig på platser som han vet att jag inte får tag i honom (jag är inte så rörlig pga foglossningen och det utnyttjar han) och där sitter han och skriker och skrattar åt mig. Ja han har helt enkelt blivit en riktig liten skrikare, så frustrerande!
Det är ju helt sjukt att dom vet hur man skall göra för att irritera sina föräldrar redan i så tidig ålder! Det måste ju vara något som är medfött hos alla människor, det kan inte finnas någon annan förklaring! Jag har så svårt att tro att en 1½ års unge kan vara så smart att den vet hur man skall göra för att provoceras så otorligt mycket! Aaaaaah, det är bara att andas ut räkna till 10 och börja om! Samtidigt som det är så jävla jobbigt med det här skrikande så är han ju så charmig när han sen slänger upp världens smile efter sina skrikattacker. Det är tur att han gör det för annars skulle man ju gå runt och vara konstant irriterad.
Jag älskar min skrikande son men jag önskar så att han skall sluta med det, i alla fall minska på det för det suger musten ur mig...
Han är ju smart och kör med hörselskydd så slipper han ju höra sig själv!
Stadsbesök och bilar
Sen åkte vi till GeFoto och tog ut ett foto som vi förstorat på Selma, det var riktigt fint. Nu måste Sparhallen besökas för där vet jag i alla fall att dom har billiga och fina fotoramar!
När vi var klar med alla små ärenden så åkte vi via lite bilfirmor och tittade på bilar.
Vi hittade en riktigt fin som verkar mycket intressant så vi får väl se hur det blir med den saken :) Men en större bil måste vi snart ha, primeran är skit liten! För att Lukas bilstol ska få plats så måste vi ha framsätet så långt framdraget att man inte kan sitta där. Eller ja visst kan man sitta där men man sitter ihop knölad och inträngd och det är verkligen inte bekvämt! Snart ska det ju in ett babyskydd också, det kan ju vara i mitten så man kan sitta på sidan men när det skall in en stol bilstol sen så kommer vi inte få plats längre. Men som sagt vi får se, just nu tänker jag inte skriva ut v ad det är för bil vi tittat på, vill inte riskera att någon annan får upp ögonen för den!
Den här bilden förstorade vi på Semlan :) Söt hund ♥
Så skönt!
Jag njöt i alla fall fullt ut av att vila huvudet mot Jespers axel och bara känna den där närheten! Den där närheten som jag har glömt bort att är så viktig i allt stressande med så mycket annat. Efter igår så känner jag VERKLIGEN att det måste bli ändring gällande att ta vara på varandra! Mer tid till bara oss ska det bli :)
Sen att våran kväll förgylldes med en massa kex och goda ostar gjorde ju allt ännu bättre! Tänk vad lite onyttigheter kan göra en glad. Jag känner mig som en helt ny människa idag med massor av ny energi!
Jag har världens bästa sambo ♥
Mys ikväll :)
Idag köpte vi hem en massa goda ostar och kex. Så ikväll när Lukas lagt sig ska jag och Jesper sätta oss och bara njuta och mysa med varandra och en massa ostar och kex! Det var allt för länge sen vi satt oss ner och tog oss tid tillsammans så jag ser verkligen fram emot ikväll :)
Vi är nog alldeles för dåliga på att ta hand om varandra och våran relation. Det har blivit automatiskt att vi är mer föräldrar än tillsammans om ni förstår hur jag menar. Förmodligen beror det mest på mig för jag är nog mest bara "mamma Jennifer" i alla fall. Jag prioriterar bort allt annat och sen finns det helt plötsligt inte tid för nått annat än Lukas, bebisen i magen och saker som rör dom.
Jag ska bättra mig, det ska bli mitt hmm augusti-löfte, ta bättre vara på min relation :) Det ligger något i det gubben stod och predikade om på föräldrakursen även om jag inte ville tro honom då. Men man glömmer lätt bort sig själva och blir bara "mamma och pappa" och så ska det inte vara.
Jag älskar Jesper obeskrivligt mycket och jag skulle aldrig vilja vara utan honom, han är mitt allt ♥. Jag ser mycket fram emot ikväll, det ska bli skönt att sätta sig ner i soffan och bara ta det lugnt!
Jag älskar dig ♥
Förbannade stress!
Vi har fortfarande inte fått hem en ny säng åt Lukas och det gör mig väldigt stressad! Jag skulle vilja få honom in i dom nya sovrutinerna innan bebisen kommer. Jag vill inte att han skall behöva känna att nu kommer den nya bebisen hem och tar hans säng (spjälsängen), därför skulle jag vilja ha hem en ny stor säng åt honom så att det har hunnit bli hans säng!
Att vi bor så trångt som vi gör så minskar inte heller stressen! Hur skall vi få plats med allt? Var ska vi sätta nya bebisens kläder när vi knappt har plats för Lukas kläder? Var ska babygym, babysitter och allt annat som bebisen behöver vara? Platsbristen känns inte det minsta kul och hoppet om att få en större lägenhet är rätt litet!
Jag måste leta fram inläggen som skall vara i babyskyddet den första tiden när bebisen är som minst. Jag vet att dom ligger någonstans i garderoben men absolut inte var och i garderoben är det en sån röra att jag får ångest bara utav att tänka på det. Den är så överfylld med saker att man inte ens kommer in där vilket betyder att jag måste riva ut allt för att förhoppningsvis hitta dessa inlägg.
Jag måste gå igenom dom 2 enorma flyttkartongerna med babykläder som jag fick utav mamma och sortera storlekar så att man har rätt storlek på rätt plats. Plus att jag måste gå igenom Lukas klädlådor också.
Jag har inte köpt några amnings-bhar från sverige och det betyder att jag blir tvungen att köpa från kappahl och jag gillar INTE dom.
Jag måste koka bröstpumpen så att den är i skick, tvätta amningskudden, köpa hem newborn blöjor. Fan listan över saker som måste ordnas INNAN hon kommer kan göras hur jävla lång som helst!!! Jag blir så stressad och jag vill ha allting klart innan hon kommer. Jag vill inte behöva börja fixa med sånt det första jag gör när jag kommer hem från BB sen. Åååååh, ibland skulle jag vilja vara en bläckfisk med 8 armar eller typ klonad till 5 Jennifer så man skulle slippa all stress!!
Lukas växer :)
♥ Lukas ♥
Ålder Vikt Längd Huvudomkrets
Nyfödd 3320 g 50 cm 36 cm
9 dagar 3600 g 52 cm 36,2 cm
3 veckor 4235 g 53,6 cm 37,3 cm
1 månad 4810 g 56,2 cm 39 cm
2 månader 5560 g 58,4 cm
3 månader 6395 g 62,2 cm 41,5 cm
4 månader 6855 g 63,8 cm 42,2 cm
5 månader 7025 g 65,3 cm
6 månader 7330 g 67,3 cm 43,4 cm
8 månader 8140 g 68,5 cm 44,8 cm
9 månader 8615 g 70,4 cm
10 månader 8955 g 72,7 cm
11 månader 9170 g 75,2 cm
1 år 9590 g 77,5 cm
14 månader 9970 g 79,7 cm
18 månader 10,730 g 85 cm
2 år 11,355 g 90 cm
Första gången jag...
Kunde fokusera - 3 veckor
Log - 3 veckor
Sov hela natten - 2 månader
Skrattde med ljud - 3 månader
Tog tag i större saker - 3 månader
Sög på tummen - 4 månader
Vände mig från mage till rygg - 4 månader
Kunde sitta - 6 månader
Kröp - 6,5 månad
Reste mig upp med stöd - 7 månader
Gick ett par steg med hjälp - 7,5 månad
Kunde stå utan stöd - 8 månader
Klappade händerna - 8 månader
Sa mamma så man förstod att det var det du menade - 8 månader
Sa pappa så att man förstod att det var det du menade - 8 månader
Tog mina första egna steg - 9 månader och 1 dag ♥
Började klättra - 10 månader
Äter själv med gaffel och sked - 13 månader
Härmar olika djur - 13 månader
Springer med fart - ca 15 månader
Tyvärr var det här allt jag kommit ihåg att skriva upp om Lukas framsteg under hans första år
Tänder
1 tanden - 19/8 2009
2 tanden - 31/8 2009
3 tanden - 30/10 2009
4 tanden - 2/11 2009
5 tanden - 15/1 2009
6 tanden - 25/1 2009
7 tanden - 26/4 2010
8 tanden - 26/4 2010
9 tanden - 2/5 2010
10 tanden - 27/5 2010
Nu har jag inte räknat eller hållt koll på uppkomsten utav tänder på ett tag. Men jag skall räkna imorgon och skriva in hur många gaddar det finns där just nu :)
Kroklund nästa!
Nu väntar jag på att min son skall vakna sen är det dags för lunch, idag blir det inget exklsivt, äggsmörgåsar. Lukas är inte riktigt någon lunchätare och inte jag heller.
Sen skall vi vänta på Sanne som är påväg över! Och klockan två så blir det ett besök till en barnaffär i kroklund som jag aldrig varit in i trots att jag vetat om att den funnits där hur länge som helst. Sofi ska dit och titta på barnstol så då tänkte vi joina henne. Det skall bli spännande, hoppas dom har mycket fina saker. Inte för att jag är i behov utav något alls men att titta är alltid roligt och så kanske man upptäcker något som kan behövas :)
Lika bra att passa på att göra sånt här nu för sen blir det väl ett par lugna veckor när den lille busen kommit ut.
I´m kind of in love...
Jag har alltid älskat serien Glee, dom sjunger super bra och den berör mig :)
Sen att Finn är så sjukt söt gör ju inte saken sämre! När jag inte trodde att jag kunde älska serien mer så gjorde dom ett journey medley igår i säsongsavslutningen och då kunde jag inte hålla tårarna tillbaka. Underbart bra!!
Och Finn fick mig att smälta precis i början av medleyt, gud så sööööt han är ♥ Och för er som inte vet vem Finn är så är det han som sjunger första solot :)
Behöver er hjälp!
Jag visste inte om problemet eftersom att jag inte har något lösenord installerat och jag ser min header varje gång jag klickar in mig på bloggen. Så svara gärna så får jag försöka lista ut vad problemet är!
Rätt nöjd med resultatet (:
Som jag skrev igår så satt jag och knåpade med att designa min blogg själv. Något som verkligen kräver lite hjärna och tålamod för det där med koder och var dom skall vara är inte helt lätt! Det har tagit ett par dagar men jag måste säga att jag är rätt nöjd med resultatet med tanke på hur okunnig jag är på sånt här! *stolt över mig själv*
Det enda jag måste få att fungera nu är photoshop som inte vill gå att ladda ner och installera på den här datorn! Bara jag får det fixat så kan jag fixa en ny header men så länge får det duga med en paint-header, hehe!
Mitt hjärta var ute och härjade i regnet idag :) Mycket roligt när man blev blöt! ♥
Alien?!?
Hur kan det kännas så sjukt onaturligt när den lilla krabaten där inne rör sig?!? Ibland kan man ju fan undra om det inte är något annat än ett barn som bökar runt. Idag har det känts som om den håller på gräver sig ut och det är en minst sagt obehaglig känsla! Ibland så ilar det till riktigt jävla ordentligt i beckenet och det känns som om jag skulle pissa på mig! Varenda en spark och buff gör mig grymt illamående, jag är alltid beredd på att skena till toaletten så illamående gör dom mig.
Sen har trycket neråt varit mycket påtagande idag/ikväll. Ibland har jag inte vågat röra mig heller för att det tryckt så mycket. Obehagligt, hon får inte komma än!! Idag är 33+4 och hon MÅSTE hålla sig inne till 35+0 i alla fall så att jag kan föda på Åland! Jag vill att trycket skall lätta och sammandragningarna skall minska och att jag kan gå tiden ut så man slipper oroa sig för att hon inte skall vara färdig utvecklad när hon kommer!!! Och sen vill jag att "grävandet" skall sluta för det är obehagligt!!!
Amningsfunderingar :)
Jag hoppas så att amningen skall gå lika bra denna gång som det gjorde med Lukas, jag helammade honom tills han var 5 månader sen fick han börja pröva andra saker också. Jag hoppas däremot inte att jag behöver använda amningsskydd den här gången. Det var jag ju tvungen att göra från det att mjölken rann till tills han sluta ammas och det var jobbigt. Att behöva sätta dit det där skyddet var både klumpigt, irriterande och tog en massa onödig tid för att inte tala om allt jävla kokande av dessa små gummibitar! Nej det vill jag helst slippa.
Men sen önskar jag att den här lilla damen tillskillnad från sin bror skulle vilja ta flaskan. Lukas hatade flaskan och fick kväljningar bara av att se på den. I vissa fall hade flaskan varit mer behändig, t.ex. när man åker båt där det inte finns någon plats man kan sitta och amma ostört. Och nu skulle det vara ännu mer välkommet om hon ville ta den ifall jag skall åka själv till sverige med barnen så kan jag lättare ge henne mat och hålla koll på Lukas samtidigt. Ska man sitta och amma blir man mycket mer låst än om man bara har en flaska! Så det ska jag hålla tummarna för, att flaskan accepteras! Tänk så bra att bara pumpa ur brösten innan man åker till båten och sen kunna ge det på båten. Underbart :)
Ååh det är så mycket funderingar och önskemål som börjar komma nu när det snart närmar sig :) Men det här med amningen är verkligen något jag hoppas att fungerar, jag vill INTE behöva ge ersättning!
Min fiiina lilla Lukas ♥
Obehaglig natt!
När det började så gömde jag mig under täcket och håll tummarna för att Lukas inte skulle vakna för jag visste inte hur jag skulle våga stiga upp ur sängen om han gjorde det. Jesper han sov som en stock och tack och lov så vaknade inte Lukas heller! Det var bara jag och Selma som var vakna och vi var båda två lika oroliga, hon gillar inte heller åska! Nåja nu har det åskat ur ordentligt och förhoppningsvis så skall väl luften kännas lite mer mänsklig nu då! Så nu tycker jag att det räcker med åskoväder för i år! För jag vet inte hur jag skall överleva ett till!
På tal om åska så låter det som att vi skulle ha den inne i lägenheten just nu. Lukas kör runt på sin "moppe" och skriker samtidigt som han kör rätt in i möbler och hunden. Han gick till attack mot mig också när jag skulle plocka in i kylskåpet. Galna unge ♥
Inte helt lätt!
Dessutom måste jag ju lära mig någongång!
Rädd för odjur!
Idag när jag var ut och la honom i vagnen så trodde jag att han sov för han var så tyst. Helt plötsligt flyger ungen upp i vagnen och gallskriker, det satt en fluga på hans ben och det var inte okej! Stackars hjärtat, tack och lov att myr-invationen här hemma är över! Det var ingen lätt period för Lukas, han ville inte gå in i köket för han ville inte ha myror på sig. Humlor är det enda han inte är rädd för! Dom försöker han istället fånga så man har ju fullt upp själv att se till att han inte tar i en sån.
Jag hoppas hans rädsla går över bara han blir lite äldre. Det mest positiva med att han är rädd för dom är ju att man inte behöver oroa sig för att han skall fånga ett djur och sätta det i munnen :)
Nästa sommar?
Jag har redan en massa planer inför nästa sommar! Det finns massor jag skulle vilja göra, jag skulle gärna göra dom redan i sommar men det finns det inte och har det inte funnits möjlighet till. Nästa sommar är det andra bullar, jag kommer defenitivt inte att vara gravid och Lukas är lite äldre och uppskattar förmodligen utflykterna ännu mer :)
Jag skulle vilja åka till Skara Sommarland, tänk att bara få spendera en massa tid med att åka olika vattenattraktioner. Liseberg är också något som står högt upp på listan för det var så länge sen jag var där! Tyvärr är väl inte det något som kanske är så kul för Lukas men mamma måste ju också få ha roligt :). Sen har vi Furuvik, Astrid Lindgrens Värld, Parken Zoo, Skansen och förstås ett till besök till Kolmården och då vill jag hinna med akvariet också :)
Hehe, det känns så skönt att man har barn nu för då har man "mer anledning och orsak" att göra såna här saker! Great :)
Lukas och pappa på kolmården. Nästa sommar ska det bli ännu roligare :)
Sleeping beauty <3
Så här fruktansvärt söt var Lukas igår när han sov i vagnen :)
Jag kan ju inte göra annat än att älska honom mest på hela jorden ♥
Bristningar...
Inte heller denna gång har jag fått några, ÄN i alla fall. Inte ens bristningarna på mitt högra bröst har kommit tillbaka. Men här om dagen så upptäckte jag att jag ett EN bristning övanför min navel. Haha jag är nästan lite stolt över den för den ser så udda ut, den är varken stor eller röd men den är formad som en blixt och jag tycker att den ser lustig ut! Självklart så hoppas jag ju att det stannar vid en och att det inte kommer mer för bristningar är ju knappst något man sitter och önskar sig.
Jag har hört att bristningar är genetiskt så jag har ju verkligen haft tur som inte behövt få några för mamma fick jätte mycket redan när hon väntade mig. Så tack för att du inte förde över den genen på mig mamma ;)
Är nu inne i vecka 34 (33+1) sakta men säkert går det framåt :)
Ensamma igen...
Det började med att morfar bjöd oss alla på lunch på Wirrans och att bli bjuden är alltid kul. Sen är maten där faktiskt riktigt god. Efter det så åkte vi och handlade och sen bar det av hem till oss. Småbarnen busade för fullt och Lukas njöt till max att få leka med sina mostrar! Även Selma njöt för det var så många som brydde sig om henne och ville busa med henne. Vi lagade middag och åt tillsammans, inget exklusivt men huvudsaken var ju att vi hade trevligt :) Sen började klockan bli mycket och det var dags för dom att åka. Usch jag kämpade för att hålla tårarna tillbaka och jag lyckades. Lukas däremot tyckte INTE att det var okej att mormor skulle åka. Han blev ledsen och gillade inte när dom åkte iväg i bilen, stackare! Sen körde jag ner Nadja och Adam till båten för dom fick inte plats i mammas bil.
Usch jag hatar att säga hejdå till mamma när jag vet att det kommer att dröja innan vi träfas igen :( Jag hatar att vi bor så långt ifrån varandra... Men det har varit en toppen vecka som vi spenderat tillsammans, jag har njutit av att ha er så nära och det har gett mig lite extra energi :) Massa pussar och kramar till er ♥
Mammas stora kille :)
Efter att vi gått igenom de frågor som Pia hade så var det dags för det roliga och spännande, nämligen vägning och mätning! Lukas är nu 85 cm lång och väger 10,755 gram! Han är alltså äntligen kommit över 10 kg strecket men han håller sig fortfarande på den slankare sidan. Men det gör inget, han följer ju sin egen kurva!
MPR-vaccinet hoppade jag som sagt över att ge honom nu. Jag litar inte riktigt på det vaccinet och jag har hört allt för många skräckhistorier om vad det gjort för inverkan på barn så som det ser ut just nu kommer han i alla fall inte att få det. Vi får se om jag ger honom det längre fram när han blivit äldre. Det är ett senare projekt!
Nu är nästa kontroll 2 års kontrollen :)
Läkarbesöket igår!
I fredags så var jag och tog en massa nya blodprover och igår var jag till sjukhuset och träffade en läkare. Jag åkte dit utan några som helst förhoppningar men suprise suprise så gick jag ut rätt nöjd ändå. Det stora droppet som jag fick för ett par veckor sedan hade tydligen hjälpt lite! Mina järnföråd i kroppen var ju helt tomma innan och nu hade dom fyllts på bra. Mitt HB hade även sakta börjat stiga :) 85 var det innan jag fick droppet och nu så var det 92 så det är ju också jätte skönt! Han förklarade vilken stor skillnad det var på att ha tomma järnföråd och att ha lågt HB, det är något som ingen tagit upp med mig innan. Jag visste inte ens skillnad på det innan igår.
Han hittade inte heller något annat avvikande i mina provsvar, ett värde är fortfarande lågt men det var inget som var alarmerande, kommer inte ihåg vilket det var nu. Så just nu ser allt bra ut men han vill fortsätta hålla koll på mig så om 3 veckor ska jag och ta nya prover för att se att järnföråden hålls fylda och att HB förtsätter att stiga. Sen efter det så blir det också regelbundna blodprover för att se att det håller sig även efter graviditeten. Om det sen visar sig att det börjar sjunka igen så skall han klura ut någon annan medicin att ge mig.
Det som kändes allra skönast var att han förklarade för mig vad man funderar på att det kan vara för fel när man har sån anemi som jag har. Olika sjukdomar, obehagliga sådana men han sa att i det här läget så är det för långsökt att det skulle vara något sånt som spökar eftersom alla prover visar så pass bra resultat. Han klämde och kände igenom hela mig för säkerhetsskull endå ifall han skulle hitta några oroväckande knölar. Och det var så skönt att han inte lämnade mig i en dimma av ovetande :) Det är jag tacksam för, han var en mycket bra läkare!
Men som jag sa på rådgivningen idag när hon frågade hur jag inte var glad! Jag är realist och jag har lärt mig att inte ha för höga förhoppningar för då blir jag bara besviken och det orkar jag inte med igen. Så visst känns det skönt att det har stigit lite men jag är fullt medveten om att när jag tar proverna nästa gång så kan dom ha försämrats igen. Så det är bäst att hålla förväntningarna och förhoppningarna låga så kan man glädjas åt glada besked istället för att återigen behöva bli besviken!
Rådgivningen
Jag berättade om mitt tryck neråt och mina sammandragningar och vi var ju båda överens om att bebis nog borde hålla sig inne ett par veckor till i alla fall. Så jag fick order om att enbart ta det lugnt nu, inget stressande alls! Hur nu det skall gå? Vi pratade om min oro över hur Lukas skall hantera ett syskon och mina funderingar över hur jag skall ta till mig den nya bebisen. Det var så skönt att bara prata av sig! Jag gillar min rådgivingstjej!
Sen vägde vi mig och jag har gått upp lite, haha under en graviditet är väl förmodligen enda gången man är glad över att gå upp i vikt! Jag blir i alla fall riktigt glad varje gång jag ställer mig på vågen och ser att jag gått upp några 100 gram till. Sen var det dags för det roligaste, lyssna på hjärtljuden! Det var jämna och bestämda hjärtljud som låg på 138/min. SF måttet hade ökat men hon står fast vi att bebisen är en liten bebis och det gör absolut ingenting för mig :) Dessutom har jag ju känt ända från början att den tar mindre plats där inne än vad Lukas gjorde.
Till sist bokade vi en tid till Lukas för hans 1½ års kontroll, imorgon kl 13.30 ska vi dit :) Men vi hoppar över vaccinationen eftersom jag är lite kluven vad det gäller den :) Men det ska bli sååå kul att se hur lång han är och om han äntligen kommit över 10 kg strecket :) Mammas stora gullunge ♥
Långt inlägg, mycket uppdatering :)
Vi åkte hem från sverige på onsdagkväll. Jag vågade inte stanna längre med tanke på mina sammandragningar och trycket neråt. Men mamma&co följde i alla fall med oss över till Åland när vi åkte, något jag uppskattade till 100%. All tid jag kan få med mamma vill jag ta vara på. Jag känner mig så jävla känslig just nu så det bästa stöd och bot mot det är mamma!
Innan vi åkte till båten så var vi en sväng till Täby C och det var ett tag sen jag var där märkte jag för fytusan va det har ändrat. Kul var det, det kommer nog alltid att vinna i längden det centrumet :) Vi fikade och gick i affärer. Leksaksaffären var självklart ett måste och där hittade vi "Humla" från barnprogrammet "fiffi och blomsterfröna". Det är ett utav Lukas favoritbarnprogram, han sitter som klistrad när det kommer. Så snäll som morfar Fredrik är så köpte han "Humla" åt både Lukas och Alice som med allt våld skulle ha dessa nallar :) Tack Fredrik ♥
Sen begav vi oss ner till hamnen och då var båten försenad så för att roa ett gäng uttråkade barn så var det bakluckelek som stod på schemat :) Dom härjade på bra där inne i våran bil, så söta så! Sen ombord på båten så
tog mamma och Fredrik hand om Lukas. Han fick busa i bollhavet med sina mostrar för det var inga andra barn där och sen hade dom dansuppvisning i baren. Haha ojoj alla som satt där fick sig ett gott skratt kan jag lova för herregud va det dansades och spexades. Båtturen gick riktigt fort och det är ju en ovanlighet, sen var det skönt att slippa behöva springa efter Lukas hela tiden :) Mormor och "morfar" är riktigt bra att ha ♥
På torsdagen gjorde vi inte så mycket, ungarna busade och höll till i bärbuskarna :).
Men på fredagen så besökte vi Vikingamarknaden i saltvik. Där fanns det en hel del spännande saker, jag hittade ett halsband med en jättefin sten i som jag gärna skulle ha köpt men hade inte pengar till det, så kanske nästa år! Ännu roligare skulle det säker om man var lite mer vikingfantast :) Men det var tidsfördriv och det är alltid lika kul att titta på människor som verkligen går in i sin roll som viking, kul att dom bjuder på sig själv så pass mycket som dom gör :). Efter ett par timmar där så blev vädret sämre och vi åkte hem och gjorde oss i ordning inför kräftskivan som väntade! Jag har väntat på krätor hur länge som helst nu men eftersom Jesper är allergisk så blir det aldrig att vi äter. Så nu när mamma är här så drog vi till med en mysig liten kräftskiva :) Oj så jag åt!! I LOVE IT!
Lördagen var lugn med hemma mys :) Det behövs det med ibland!
Och igår så åkte jag och Lukas ut till geta för att busa med mostrar och mormor. Vi åkte ner till stugan och gick till stranden där dom busade på för fullt. Jag tror nog att vi var ett par timmar där nere och det var riktigt skönt i vattnet. Jag ville inte bada för jag känner mig som en flodhäst med min stora mage. Fast fötterna fick plaska ;) Och sen njuter jag lika mycket av att se min son och mina systrar leka i vattnet som om jag själv skulle ligga där och plaska som en strandad val!
Idag har vi varit till Korv-Görans för första gången, mycket god mat var det :) Tyvärr måste man vänta rätt länge men det blir väl bättre bara dom kommer in i rutinerna lite mer, får vi hoppas!
Tack mamma&co för att ni förgyller mina dagar, jag har redan ångest över att ni åker hem på onsdag kväll!! Jag vet inte hur jag skall överleva utan er här :(. Det värker i mitt hjärta bara jag tänker på det! Och Lukas kommer sakna er han med, hur ska han reagera på att inte ha någon att leka med varje dag sen när ni åker! Usch jag vill inte :'( Jag älskar er ♥
Kolmårdenresan :)
I tisdags så var vi på en minisemster till Kolmården. Vi åkte med mamma&co och det var riktigt skönt att få komma iväg. Vi käkade frukost på vägen ner, ett stopp vid donken. Sen lekte vi billekar i två timmar, haha nördvarning jag vet! Men kul var det. Sen när vi äntligen närmade oss kolmården så började vi i våran bil känna ett visst tryck mot blåsan och det blev ju inte lättare när vi upptäckte kön för att ta oss in till kolmården. Fyfan vi köade i över en timme innan vi äntligen fick köra in i Safaridelen. Men det var det värt när vi väl fick köra igenom för fy tusan va häftigt det var att se alla djuren så nära bilen! Det var en liten adrenalinkick om man säger som så. Lukas var helt till sig, det var nog väldigt överväldigande för honom som är så liten att få se så mycket nya intryck och han älskar ju desutom djur! Så ögonen var stora som tefat, men det var dom på Jesper med så det så ;)
Efter Safarit så var det ju dags att hitta en parkeringsplats, inte det lättaste. Vi fick parkera långt bort tyvärr men huvudsaken var ju att vi fick en parkering alls. Sen fick vi äntligen komma in i djurparken, vi var nog alla lika uppspelta och förväntansfulla :) Vi började med en picknick innan vi började våran vandring runt för att se alla djuren! Det var mysigt, förutom alla förbannade getingar som fanns där!
Efter att vi fått lite mat i magen var det Äntligen dags att få gå och se på alla djuren. Jesper hade så brottom att han för det mesta var en bra bit framför oss andra. Som täckmantel för hur exalterad han var så bar han runt på Lukas. Men som sagt han var också mycket imponerad :).
Sen var klockan 4 och det var dags för oss att ta oss till delinariet för att se på delfinshowen. Personligen tycker jag att den var rätt tråkig. En besvikelse, jag hade förväntat mig så mycket mer. Men delfinerna var duktiga och det var fint det dom gjorde. Men det var för mycket snack och för lite fokus på delfinerna. Fast dom små verkade gilla showen och det var ju det viktigaste :) Tyvärr var det svårt att få bra bilder där inne, men några lyckades jag ta. Dock inte så bra bilder.
Efter delfinshowen så var det snart dags för Kolmården att stänga så vi började gå mot utgången och på vägen ut så gick vi förbi alla savanndjur :) Det var häftigt för dom var inte lika instängda som dom lite vildare djuren. Så det kändes lite mer verkligt eller vad jag nu ska säga. Men om djuren ville komma tillräckligt nära så kunde man känna på dom och det tyckte jag att var mysigt :)
Det var en toppendag och jag skulle gärna ha stannat längre än en dag. Men det får bli en annan sommar :) Mysigt var det i alla fall och ett minne för livet :)
Imorgon, jag lovar!
Så imorgon lovar jag er att det skall finnas spännande läsning!
