Vänner eller "vänner"?
Under ett år och nio månader så har verkligen hur många vänner som helst försvunnit ur mitt liv. Jag vet inte om det beror på att vi vuxit ifrån varandra eller om det handlar om att jag fått barn och dom vänner jag haft inte längre tycker att jag är lika rolig! Egentligen borde jag inte ens bry mig men kan inte låta bli att fundera över det heller. Om det är för att vi vuxit ifrån varandra kan man inte göra så mycket, då är det väl meningen att det är så det skall vara. Men om det beror på att jag fått Lukas som dom valt att ta avstånd så har dom ju aldrig varit riktiga vänner heller, iallafall enligt min mening.
Det är inte så att jag sitter här hemma och sörjer dom men ibland kommer det upp, vad hände, vart tog alla vägen? Dom var så glada när jag blev gravid men sen sakta men säkert försvann dom. Men jag har under den här tiden hittat många nya vänner, såna som ligger på samma nivå i livet som mig själv. Vänner som jag verkligen fattat tycke för så snabbt och som jag går otroligt bra ihop med :) Jag skulle inte för nått i livet vilja bli av med dom. Dom gillar mig och dom gillar Lukas, dom har inga problem med att han är med och dom älskar att busa med honom. Lika väl som han gillar dom, det gör mig så otroligt glad. Lukas är ändå en del av mig nu, en stor del! Kan det inte accepteras att jag har honom så behöver jag inte dom.
Men det är när man kommer in i en ny fas som man faktiskt upptäcker vem som är ens riktiga vänner och vem som är en "vän".
Lukas och en utav våra stora favoriter, Sofi ♥
Det blir renovering :D
Först började han ju säga att ja det skall tvättas bort och målas över så blir det nog bra. Men då blev jag förbannad och sa att det nöjer jag mig INTE med. Så det kom hit en annan snubbe och mätte fukthalten i badrummet, mätaren visade 130. Vet inte vad det står för men tydligen var det inte bra. Så det enda som skulle hjälpa var en total renovering av badrummet! Yes jag fick som jag ville :) Även fast vi inte har planer på att bo kvar här speciellt länge till så måste det ju åtgärdas. Det kommer ju bo människor här efter oss och ingen skall behöva bo i en mögelskadad lägenhet!
Idag ringde dom och sa att renoveringen sätter igång på måndag så att det blir klart så fort som möjligt. Underbart! Medans det håller på så ska vi bo i Jespers mormors lägenhet eftersom hon inte bor i den för tillfället. Det blir ju bra, då har vi mer utrymme på tisdag när vi skall fira Lukas som fyller 1 ♥
Bebistokig :P
Jag vill egentligen inte att ett till barn före Lukas blivit 2 för jag tycker att dom är så små innan dom fyllt 2. Så jag är så rädd att han skall bli så ledsen och inte förstå vad det är som händer. Min största rädsla är att han skall ta avstånd från mig om vi skulle få en till innan han blivit så pass stor att han förstår vad det ett syskon är. Men samtidigt så tänker jag, alla andra klarar ju det så varför skulle inte jag göra det!
Jag vill ha två barn, INTE fler!! Och jag vill att dom skall vara rätt jämngamla så att dom kan leka med varandra och även ha varandra när dom blir äldre. En ålderskillnad på t.ex. 10 år vill jag verkligen inte ha. Men skulle jag gå och bli gravid nu så skulle jag nog inte klara av att ta bort det.
Aaah varför har dessa barnfunderingar satt sig i mitt huvud?!? Det kanske är så som Julia skrev i sin blogg, att det finns i det undermedvetna att man vill ha fler när det förstfödda är runt 1 år. Kanske det är modersinstinkterna :)
Haha rätt komiskt att jag sitter här och skriver om hur gärna jag vill ha ett till barn när jag under min gravisitet med Lukas sa att jag ALDRIG skulle göra om det. Tänk så fort man "glömmer" hur man mådde under graviditeten. Ett tecken på att 9 månaders illamående och foglossning inte var så farligt med tanke på all kärlek man får tillbaka när bebisen sen är född :)
Nää jag måste nog tala om för Jesper att det snart är dags för en till, den sista bebisen :)
Då var det gjort då :)
Då frågade hon jag på ÅMHM vem på kommunkontoret jag pratat med och när jag sa hans namn så suckade hon bara och sa, jaha jag har ett ärende med honom idag och då skall jag nämna dig för honom. Så sa hon att hon skulle ge honom veckan ut och har vi inte hört nått så skulle jag ringa henne på måndag igen. Då skulle hon starta upp det här som ett ärende mot honom!
Jävlas dom jävlas jag! Nu skall dom få smaka på sin egen medicin! Fan det är nästan så att jag hoppas på att dom inte hör av sig så att det blir en utredning mot dom. Visst dom är ju anmälda till ÅMHM men om dom hör av sig den här veckan så slipper dom ju undan med bara en varning.
Nåja huvudsaken är väl att något blir gjort! Så man slipper bo i en hälsofarlig lägenhet.
Det finaste jag har <3
När man får barn så inser man verkligen vad som är viktigt här i livet. Man får liksom en helt ny mening i livet, en mycket bättre mening! Man får så mycket mer att leva för, så mycket kärlek. En kärlek som du aldrig kan få från den människa du lever med. En vilkorslös och evig kärlek.
Jag sitter och läser en blogg som jag följer slaviskt, Sofies blogg. Jag har länkat till den förut, hon förlorade sin son i cancer i våras. Nu har hon lagt upp en film "magiska stunder". Det är lilla Victors sista stunder innan han dog. Mina tårar bara forsade när jag såg den. Hans föräldrar är så otroligt starka och det går inte en enda dag utan att jag tänker på dom och lilla Victor!
Hur lyckas man fortsätta leva efter att man förlorat sitt barn? Jag sitter och tänker på hur man skulle överleva om man själv hamnade i den situationen. Jag skulle inte klara av att förlora Lukas, skulle han försvinna från mig skulle jag dö! Sitt barn är det vackraste och bästa man har, man ska inte behöva förlora sitt barn. Det är så fruktansvärt orättvist och fel!
Jag tar vara på varje minut med Lukas, jag njuter av varje sekund. Jag skulle ALDRIG vilja gå tillbaka till det jag hade innan honom. Det finns inget från livet innan honom som skulle vara värt att ge upp mitt liv som mamma för. Absolut inget! Lukas är mitt allt, det är honom jag lever för och jag skulle aldrig prioritera något framför honom ♥
Att få vara mamma är en underbar gåva, den bästa man kan få!
Lukas nyfödd
Lukas 6 månader gammal
Lukas för en vecka sen ♥
Det har varit det mest fantastiska året i mitt liv, mitt år med min underbara son :) Han är verkligen ljuset i mitt liv. Jag älskar honom mer än jag kan förklara ♥
Helt jävla otroligt...
Som jag skrev tidigare så ringde jag till kommunen idag för att höra hur jävla långa deras veckor är. Jag började med att säga att det var 5 veckor sen vi hörde något senast och att dom DÅ lovade att komma den veckan. Till svar fick jag: "Oj jaha jag trodde att det där var åtgärdat redan, nå vi har väl glömt bort det då. Jag ska ta itu med det. Hejdå, tutututututut!"
För det första, skulle det vara åtgärdat borde det väl finns dokumenterat! Eller? Och för det andra, hur i helvete har han mage att kasta på luren i MITT öra med tanke på hur vi har blivit behandlade!!!
Så imorgon är det jag som ringer och anmäler dom till hälso och miljö myndigheten. Nu har jag fått nog. För helvete vi hyr ju av kommunen. Jag skulle nästan ha mer förståelse om sånt här händer när man hyr av privatpersoner, men av kommunen?!? Nej nu jävlar får det vara nog!
Nu jävlar!
Utöver det så har vi varit i Sverige i helgen och hälsat på mamma/mormor&co. Sen köpte vi också en ny bilstol åt Lukas. Den var riktigt fin, en som han kommer kunna ha så länge han behöver sitta i stol. Det jobbiga med den är ju att det är så bökigt att byta mellan bilarna om det skulle behövas. Hmm vem vet man kanske får skaffa en extra stol till andra bilen.
Nej nu skall jag sitta och irritera mig på något en liten stund så att jag är riktigt otrevlig när jag ringer till kommunen :) Uppdaterar om hur det gick sen, håll tummarna för mig nu!
Jävla fittstil!
Vad fan ska man behöva göra för att dom skall ta sitt ansvar och göra någonting åt våran lägenhet? Det handlar ju för helvete om ett litet barns hälsa. Jag är så förbannad att jag skulle kunna spricka, skrika, slå någon. Aaaaaaaaaaaaaaaah!!!!!!!!! Idag är det exakt veckor sen dom lovade att dom skulle komma den veckan. Dom måste ha jävla långa veckor dom som jobbar för kommunen! Närmare betämt 28 dagar. Nej fyfan säger jag bara, när jag får tag på honom BÖR han ha en jävla bra förklaring på varför vi har blivit ignorerade och sen skall dom fan fixa fram en 3:a åt oss, DIREKT!!!! Så här behandlar man inte sina hyresgäster!
Möglet sprider sig mer och mer för varje dag :(
Pusstokig son :)
Lukas har blivit riktigt pussig och kramig! Han har nog kramats i ett par månader men dom här senaste veckorna har han blivit riktigt mysig. Han kan komma springandes och ropa "mamma" och sen slänga sig i armarna på mig och bara kramas hur länge som helst. Pussas gör han också mer än gärna, frågar man: Kan man få en puss, så formar han läpparna som en pussmun och så pussas han för fullt. Igår kväll kom han och ville upp i famnen och pussas. Och när han har pussat en så skrattar han för fulla muggar. Så söt ♥.
Tro mig jag njuter VERKLIGEN av min kelsjuka son. Det finns nog helt ärligt inget bättre än en kram från sitt barn. DET mina vänner är äkta kärlek!
Jag hoppas så att det kommer att förbli så ett bra tag, att han vill kramas med sin mamma! För vi vet ju alla hur det kommer att bli när dom bli tonåringar!
Jag älskar dig mer än du kan ana min fina son
Gyn avklarat för den här gången.
Så nu är det bara provsvaren jag väntar på, det skulle ta 3 veckor. Jag hoppas det går fort för jag vill inte behöva tänka på dom! Då skrämmer man bara upp sig! Håll tummarna för mig nu :)
Natti natti
Kanske man skulle gå och lägga sig då. Lukas har nämligen börjat med att han vaknar mitt i natten och gråter tills man flyttar över honom till oss. Så för att man skall få känna sig lite utvilad och njuta av sin egen säng så borde man ju ta och krypa ner i den nu! Vi höres imorgon, nattinatti alla söta blogg läsare :)
2010!
Hehe jag undrar hur länge det kommer ta att lära sig att det är 2010 nu. Det brukar ju ta ett halv år att lära sig säga rätt känns det som så tills sommaren borde man ju ha lärt sig då :)
Jag är nyfiken på att se vad detta år har att erbjuda. Jag hoppas att det kommer bli lika bra som 2009 och blir det det så har jag inget att klaga på! Det skall bli så kul att se våran son växa och utvecklas, jag känner på mig att det kommer att bli ett bra år :)
Vårat nyårsfirande var riktigt bra. Vi var hemma och år fin middag och drack vin sen hade vi kex oxh ostbricka. Mats-Erik och Trisse kom över och firade tolvslaget med oss. Lukas vaknade halv 12 när det började smälla så även han var med ute och tittade på raketerna, han hade självklart hörselskydd påoch det behövdes för det smällde rätt rejält. Sen kom en granne överoch drack lite skumpa med oss. Kvällen var lugn men extremt lyckad :) Mysigt att få fira med dem man älskar och fina vänner!
Igår fyllde Jesper 23 år så det firades lite också och sen hade vi en lugn myskväll tillsammans jag och Jesper. Det har varit en bra början på detta år :)
Snart har det gått ett år, den 19 fyller min lilla prins 1 ♥
Bild från nyår, tyvärr dog min kamera så jag hann bara ta två bilder :/
