Ångest och panik är det enda jag känner! För varje dag som går så blir den känslan allt större inom mig. Dagarna blir allt svårare att ta sig igenom. Det här håller helt ärligt på att driva mig till vansinne totalt! Jag hatar att vara ensam, alla mina tankar kommer ifatt mig och tårarna rinner mest hela tiden. Jag känner mig fruktansvärt olycklig. Så ska det ju inte vara, man ska ju vara lycklig när man är gravid och se fram emot att bebisen snart kommer. Det enda jag ser fram emot är att dagen skall ta slut och att jag kanske ska få sova mer än 2 timmar per natt. Och att få vakna och allt ska vara över!

Jag har aldrig någonsin kännt mig svag och jag har aldrig tyckt synd om mig själv under mina 20 år och det har hänt mycket.
Min biologiska pappa vägrade erkänna att han var min pappa när jag var liten så han adopterade bort mig till mammas dåvarande kille. Han visade sig vara en kvinno- och barnmisshandlande skitstövel som i 7 år gjorde mammas, mitt och mina systrars liv till ett rent helvete. Varje morgon vaknade man och hoppades på att man skulle överleva den dagen också. Vi levde i ren och skär skräck. Och även fast mamma lyckades ta oss därifrån så fortsatte han att göra våra liv till ett helvete så socialen bad oss att flytta från Åland! Det var inte säkert för oss att bo kvar här. Jag har två handikappade systrar som har gjort att jag och Nadja alltid har blivit åtsidosatta. Men även fast allt har varit så jävla jobbigt har jag aldrig tyckt synd om mig själv!! Jag har bara varit tacksam för att jag lever idag och jag har världens bästa mamma och systrar! Jag har tänkt att det finns dom som har det värre än mig så jag har ingen anledning att tycka synd om mig själv!

Men idag så sitter jag här och tycker synd om mig själv för nått som jag egentligen borde vara överlycklig för. Vad är det för fel på mig? Nu är min styrka verkligen helt utsuddad.
Imorse när jag körde in till stan så satt jag och tänkte på hur jag skulle må idag om jag hade åkt och gjort den där aborten den morgonen jag funderade på att åka och göra det! Hade jag varit lycklig idag eller hade jag mått piss pga en annan sak då? Jag orkar inte längre!

Ni får ursäkta min extrema negativitet här i bloggen, men jag måste få ut det på nått sätt och jag skriver hellre än att prata om det!

Att förlova sig betyder att man inom ett år skall gifta sig. Ja så har det iaf varit men i dagens läge är det ju inte så, idag gör man det för att det är en kul grej. Verkar det som. Man förlovar sig för att man vill ha en snygg ring på fingret som man kan skryta med. Det har ingen betydelse längre och det tycker jag personligen att är väldigt ledsamt. Det är lika vanligt att man förlovar sig med den man är tillsammans med som det är att åka till Wirrans och käka en pizza tillsammans. Undrar hur många som förlovar sig i tonåren som kommer att gifta sig? Jag slår vad om att procenten är rätt så låg, man är så bortskämd med att man kan byta partner lika lätt som man byter underkläder. Och om någon gifter sig så lär dom ändå inte leva med varandra livet ut, just därför att man tröttnar så lätt och vill ha nått nytt och man ser inte en skillsmässa som en synd längre. Det är inga problem med att skilja sig man skriver på ett papper och sen är man ute på marknaden igen!

Självklart ska folk få förlova sig, jag är absolut inte emot det jag tycker bara att det är synd att det inte har nån speciell mening längre. Jag skulle själv kunna förlova mig, men just av den anledningen att jag vill ha en fin ring på fingret och inte för att jag vill gifta mig om ett år. Jag har bojkottat giftemål helt och hållet. Jag vill absolut aldrig gifta mig! Jag skulle aldrig kunna lova bort mig själv till en person för resten av mitt liv, det finns inte för mig.

Men det jag vill få fram är att det inte finns nått som är speciellt och fint längre för dagens samhälle och människor har ändrats såå mycket och vi är så bortskämda när det gäller allt! Och att förlova sig efter 2 månader det förstår jag inte överhuvudtaget så jävla säker på sin kärlek kan man inte vara efter 2 månader. Men men förhopningsvis kanske vi kommer på något nytt som kan få vara speciellt och fint.

Jag tänkte bara informera er om några saker som jag själv gillar innan jag går och lägger mig på soffan för en kväll fylld av IDOL.

♥ Tack Julia (http://hallonmamma.blogg.se) för att du är du! Det är skönt med en nära vän som är i samma sits som en själv även fast du inte mår lika illa som jag. Vilket jag är glad för att du inte gör. Vad tycker du om en dag i staden så vi kan gotta oss i bebiskläder och allt annat som har med bebisar att göra? Jag tycker det skulle vara mysigt :)

♥ Äntligen har mamma fått igång sitt internet igen! Känns som en evighet sen hon var här och gav mig dagliga kommentarer som piggar upp mig i min allt för gråa vardag! Det betyder även långa diskusioner med mamma och även min älskade Nadja på msn! ÄNTLIGEN!! Älskar min mamma mest <3

♥ Oskyldigt dömd måste vara den bästa svenska serie som gjorts på länge! Mikael Persbrandt är underbar och jag längtar så tills nästa onsdag så jag får se han igen! Om ni inte sett den serien än, så gör det för den är fantastisk! Onsdagar på 4:an 21.00 svensk tid, 22.00 finsk tid. MISSA EJ!

♥ High school musical 3 har biopremiär den 22 Oktober, en film jag inte vill missa pga min kärlek till Zac Efron, hihi!

Titta jag kan skriva positiva blogginlägg också. Nu blev ni förvånade va? ;) Eftersom det mest bara brukar uppdateras deprimerande och jobbiga saker i min blogg så kände jag att jag behövde överaska alla mina läsare! Nej nu allesammans ska jag lägga mig på soffan med en kopp te och vänta på att min man kommer hem!