Den här veckan har ju precis bara börjat och helt ärligt så har jag nästan ingenting alls planerat. Det känns ganska skönt att inte ha en massa måste hela tiden.

Den enda dag jag har något planerat är på torsdag och det är egentligen bara på kvällen. Då ska Jespers mamma ha "sminkparty" som jag ska gå på UTAN mina barn, med Jessica :) Det ska bli trevligt att få en kväll "för sig själv" fast jag inte kommer att vara själv. Dock har jag en oroväckande känsla i kroppen att jag har glömt bort något som jag nog har inplanerat den här veckan!
Jag skulle vilja åka in till staden en dag också och köpa lite kläder till mina troll för presentkorten dom fick i julklapp, så det ska jag försöka med. Annars är jag öppen för förslag för som sagt min kalender är ganska tom den här veckan :D

Just nu har jag ingen handväska. Den försvann liksom i samband med att Lukas kom, den dyker upp dom få gånger jag går ut och roar mig och då fylls den med plånbok, ciggaretter, telefon, smink, tändare och en och annan alkoholhaltig dryck :P 

Den enda väska jag har med mig överallt just nu är barnens skötväska. I den finns det blöjor åt båda barnen, våtservetter, skötunderlägg, ombyten till båda två, salvor och babyolja, spytrasa, flaskor och ersättning åt Leiah, bindor, tamponger, febertermometer, tandborste till Lukas, en snorsug och barnen rådgivningskort. Hmm ja jag tror att det är allt, ibland innehåller den även min plånbok och telefon. Så den får ju agera lite handväska också :)

Jag har många syskon, närmare bestämt 8 stycken! Fem från mammas sida och tre från pappas sida och ingen av dom är mitt helsyskon. Min fina är dom allihopa :)

Mammas sida:

Först har vi Michelle som är två år yngre än mig. Idag har vi inte så jätte mycket kontakt, men våran relation har helt klart blivit bättre än vad den var för ett år sen. Och vi har haft en jättebra relation tidigare men sen gick något snett, vi hamnade på rätt olika nivåer i livet. Men hon är min syster och oavsätt hur våran relation ser ut så älskar jag henne och det kommer jag alltid att göra, hon är en fin tjej! :)

Sen har vi mina fina tvillingsystrar, Nadja och Nathalie! Dom fyller 18 i september i år och jag kan knappt fatta det! Dom är två helt fantastiska tjejer och fast dom är enäggstvillingar så är dom så olika ett par tvillingar kan bli! Nathalie är handikappad, hon har AD/HD, epilepsi, autism och en utvecklingsstörning! Trots alla sina handikapp har hon kommit jätte långt i sin utveckling dom här senaste, jaa 5 åren, och jag är jätte stolt över att ha denna fantastiska tjej som syster. Nadja har inge handikapp alls. Hon är en glad tjej och framför allt fruktansvärt snygg! Allt som oftast en väldigt ödmjuk människa och hon ställer alltid upp. Hon håller på utbildar sig till dekormålare(?). Duktig är hon i alla fall. Även henne är jag jätte stolt över. Jag älskar även min söta tvillingar obeskrivligt!

Sen har vi min två underbara små troll, Linnea och Alice! Mammas sladdisar om man säger som så. Gullhjärtor!
Linnea fyller 5 år i augusti, hon är en riktig liten prinsessa. Så mjuk och fin, lugn och rar på alla vis. Sen älskar hon Lukas mer än någon annan utav hans mostrar. Ojoj så hon avgudar honom, hennes kärlek är så äkta och hon är så stolt och det gör mig så lycklig att se. Linnea är en ljuvlig tjej, jag vet inte riktigt hur jag bättre ska förklara hur hon är! Alice är det lite mera fart och temprament i kan jag lova! Ingen sätter sig på henne ostraffat. Men hon är så rar ändå och hon och Lukas är väldigt lika till sätt och beteende, busungar med andra ord. Mellan henne och mig skiljer det exakt 20 år och 2 dagar. Jag älskar mina småtjejer massor!

Pappas sida:

Där har vi Andreas som är ett år yngre än mig. Han är killen som alltid har humorn i högsta hugg! Han finns alltid där med en axel att gråta på eller en stöttande hand. Han är en fantastiska människa på alla sätt och vi har haft MYCKET kul tillsammans. Han är genomsnäll och jag älskar hon enormt mycket och är väldigt tacksam över att ha honom i mitt liv!

Sen har jag två småbröder vid namn Sami och Toni. Jag vet tyvärr inte riktigt vad jag skall skriva om dom för jag har inte träffat dom på 3 år och mycket har förmodligen hunnit hända under dessa år. Men när dom var små var dom vilddjuren själva. Alltid ett hyss eller fanstyg på gång, men grymt charmiga :) Och väldigt snälla, trots att dom var väldigt noga med att jag vara både korkad och knäpp, småpojkars sätt att visa att dom tycker om en ;) Men även älskar jag massor. Jag älskar alla mina fina syskon ♥

Idag är jag extremt tacksam över att Jesper var snäll och lät mig få sovmorgon enda till halv 11 i morse UTAN att någon kom in och väckte mig femtioelva gånger. Skönt att han för en gång skull steg upp med båda barnen, så det är jag mäkta tacksam för kan jag säga för det är något som är sällsynt i vårat hem!

Sen är jag tacksam för att Lukas har varit extra mysig och gosig idag, vi satt och såg HELA "Alvin och gänget" utan att han tappade koncentrationen och sprang iväg.  Det är också uppskattat.

Ja jag är nog tacksam för att det har varit en toppen dag idag, förutom ett par mindre kul incidenter förstås. Tillexempel att vardagsrumsbordet föll i bitar och nu måste kastas och att äckelhunden juckade på Lukas så han grät i panik! Men annars, toppbetyg för onsdagen den 26/1-11 :)

Min tro, hmmm!!!
Jag är både döpt och konfirmerad men jag skulle INTE säga att jag tror på gud. Det är inget som passar mig, jag gillar inte riktigt sånt som inte går att bevisa! Kanske det finns någon högre makt men så länge jag inte upplevt att jag kännt något sådant så tror jag inte på den store mannen med det långa skägget!

Det jag däremot tror på är att om du vill något tillräckligt mycket så klarar du det. Jag tro på att man aldrig skall ge upp hoppet och tror om sig själv. Allt du vill klarar du, vissa saker lättare än andra men med lite tålamod och vilja så kan du allt :) DET mina kära vänner tror jag på!

Och sen tror jag förståss även på att mina barn kommer bli något stort och komma långt i sina liv :) Mina barn är min största framgång och om dom tappar jag aldrig tron ♥

Det är svårt att välja ut ett ögonblick när det finns hur många som helst som man skulle kunna berätta om.
- Men jag har i alla fall bestämt mig för att berätta om en sak som hände på hultsfred när jag var där -06, något som än i dag får mig att skratta så att jag gråter floder!

Klockan var strax före 2 på natten och vi hade precis varit och sett sista spelningen för kvällen och kommit tillbaka till campingen. Vem jag kom tillbaka med till campingen är en aning suddigt, man var ju inte direkt i ett nyktert tillstånd under dom där dagarna an var där. Men jag behövde i alla fall pissa innan jag skulle orientera mig till vårat läger. Så jag bestämde mig för att uppsöka en bajamaja, men utanför dom så träffade jag ett härligt gäng människor som jag av någon anledning började prata med. Helt plötsligt hörs ett fruktansvärt vrål från en av bajamajorna lite längre ner i bajamaja havet och det blev ett herrans liv. Nyfikna som vi alla var så tog vi några steg ut på gången och såg en bajamaja i lågor och samtidigt som vi fick ögonen på den brinnande skittunnan så öppnas dörren och en man kommer ut med en jävla fart och skriker i högan sky!

HAHAHA någon hade alltså tänt eld på en bajamaja när det satt en snubbe i den och jag skrattade så jag höll på storkna!! Bilden av insidenten sitter fortfarande tydligt kvar på min näthinna och det är något som kommer roa mig fram tills den dagen jag dör. Det visade sig senare att det var hans polare som ville jävlas med honom men tänkte ju inte på att det kunde gå illa, han klarade sig dock fint, någon sa att han hade fått uppsöka sjukstuga och fått rumpan smörjad men jag vet inte om det stämmer. Kul som fan var det i alla fall att få bevittna det :D

Hultsfredfestivalen -06 är en utav de roligaste saker jag gjort i mitt liv och det var 6 dagar fyllda med extremt roliga upplevelser och mycket fylla. Jag har hur många historier som helst på lager från den veckan :) Ååh så kul det var!

Jag på hultan ♥

Jag vill inte säga att jag har bara "en bästa vän". Jag har flera nära, mycket fina vänner som jag alla uppskattar och litar på till 100%.
Min vänskapskrets är inte superstor, men så vill jag inte ha det heller. Jag har mycket hellre några få som jag vet att jag kan lita på och alltid trivs tillsammans med än en massa ytliga vänner som ändå snackar skit om mig när jag lämnat rummet.

Det känns bara onödigt att ha en massa "vänner" bara för att ha en stor umgängeskrets att skryta med! Det har jag lärt mig efter att jag fått barn. Min umgängeskrets har helt klart halverats sen Lukas kom. Jag har sett många sakta men säkert dra sig allt längre ifrån mig och till slut avlägsnat sig helt. Men det gör inget för det är då man ser hur mycket falska människor man har runt sig. Därför tycker jag idag att det bara är onödigt att ha en massa ytliga vänner bara för att ha dom!

Jag trivs jättebra med hur min umgängeskrets ser ut idag! Jag har några riktigt fina vänner som ställer upp och ger lika mycket energi tillbaka som man själv ger. Jag tänker inte sitta här och namnge mina vänner för dom som är mina vänner dom vet det utan att jag skall behöva sitta här och skriva ut deras namn. Dom vet att jag älskar dom och finns här för dom dygnet runt :) Men sen finns det även många bekanta som jag också tycker mycket om men som jag inte umgås med men gärna pratar ett par ord med när jag träffar.

(måndag 17/1)

Klockan 9 steg vi upp, alla en aning trötta efter natten bravader. Lukas spydde ju nämligen ner sig på kvällen igen så vi spenderade ännu en natt på soffan. Sen åt vi frukost och efter det tog jag en walk med doggen och det var inte speciellt kul kan jag lova då det är ISGATA ute. Men vi halkade oss fram, båda som bambi på hal is. När vi kom in igen var Leiah på extremt dåligt humör så hon fick ta sig en lur och då passade jag och Lukas också på att vila (ja han får vila när han är sjuk). 3 timmar blev det(?), gissa om jag trodde att nattningen skulle bli ett rent helvete!
Efter en så lång nap var det starx dags för middag så Jesper lagade kyckling. Tyvärr var ingen av oss så matglada men vi kämpade i oss, herregud man kan ju inte bli frisk om man inte börjar äta nångång. Efter middagen så var det bara mys i soffan som gällde och halv 9 så bestämde jag mig för att försöka lägga Lukas. Självklart var jag rädd att det inte skulle gå eftersom att han sov till kl 16 på eftermiddagen men ungen somnade som en stock, han ville inte ens ha sin välling. Så att Lukas inte är helt kry är ett som är säkert. Inte ens om han bara sovit en halv timme vid 12 på dagen så somnar han sådär lätt på kvällen!
Efter att han somnat så drömde jag mig bort bland lite vagnar på blocket och sen tittade jag på "rum för en stjärna" med Simon och Tomas :) Och sen hoppade jag i säng!

Alltså en rätt vanlig och tråkig dag när man har sjukstuga hemma!

En liten Lukas :)

Oj det är en svår uppgift! "Kärlek" är så mycket och så stort. Det finns så många olika sorters kärlek att jag inte riktigt vet var jag skall börja.

Kärlek är vad jag känner till Jesper. Han är den som får mig att le och som gör att jag blir alldeles varm inombords, han är den som alltid får mig att känna mig så otroligt trygg. Han är den jag vet att jag kan lita på till 110% och han är den som alltid finns där för mig och det är ömsesidigt! Han är den jag vill vakna upp brevid varje morgon i resten av mitt liv. Han är en fantastisk pappa till våra barn! Han gör mig lycklig, hel och får mig att må så bra, han är min andra hälft och det är kärlek.

Sen känner jag kärlek till mina underbara barn! Det finns ingen starkare kärlek än den jag känner till dom, jag lever för min barn! Men den kärlek är svår att sätta ord på, den går inte att förklara, den måste upplevas. Men det är den största gåvan och lyckan som finns på den här jorden att få möjligheten att få ett barn och i just mitt fall, två! Jag gör allt för mina barn!

Sen är kärleken till familj och vänner också en underbar kärlek. Aaah kärlek är så svårt att sätta ordet på. Kärlek är trygghet, ärlighet, närhet och så otroligt mycket mer :)

the greatest love of all

Hmm ja pga magsjukan så har jag inte lyckats äta speciellt mycket idag heller, tyvärr!

Men jag har fått i mig ett par glas hallonsoppa och en halv tallrik havregrynsgröt och jag hoppas på att jag kommer få i mig en smörgås ikväll också innan jag ska sova utan att magen vrider sig. Sen har jag druckit ett par glas läsk också. Yes that´s my diet for today...

Hehe jaa det blev ett kort inlägg det här :)

Min mamma heter Ewa Svedmarker, är 41 år och bor i Vallentuna, Sverige!
Hon är utan tvekan den starkaste och mest fantastiska kvinna jag känner. En bättre förebild kan man inte hitta enligt mig! Hon har stött på många hinder under årens gång men endå står hon med båda fötterna på jorden och ett leende på läpparna och försöker se det positiva i allting. Trots allt hon varit med om så går hon inte runt och tycker synd om sig själv och berättar för allt och alla om hur hemskt hon har haft det. Nej hon är en underbar människa rätt i genom!
Visst hon har skin på näsan, tar ingen skit från någon och säger alltid var hon tycker och tänker. Vissa kan uppfatta henne som otrevlig och oförskämd när hon kläcker ur sig vissa kommentarer, men ingen har rätt att dömma. Har man haft det svårt och varit fast i ett destruktivt förhållande som man lyckats fly ifrån så tar man ingen skit efter det!
Min mamma har 6 stycken döttrar och hon ger oss alla lika mycket kärlek. Vi vet alla att vi alltid kan räkna med att mamma ställer upp för oss, oavsätt tid på dygnet! Hon stöttar oss alltid men säger även till om tycker att vi gör något fel eller dumt! Man kan alltid prata med mamma om vad som helst och man kan alltid få ett råd eller två! Det finns ingen så förstående som min mamma, hon är helt klart en utav mina bästa vänner ♥

Jag är så glad att just du är min mamma, jag älskar dig och du är även en underbar mormor ♥

Min pappa finns det mycket att skriva om, men inget är speciellt positivt så jag skiter i det!

Hmm ja min första kärlek, det känns lite svårt att svara på! Visst har man varit kär, men när man var 14-15 så var man väl kär i varenda en kille man tyckte att var söt så jag tycker egentligen inte att det räknas! När jag sen blev äldre så såg jag bara killar som "leksaker" som jag bytte ut när jag tröttnade på dom! Svinigt, jag vet...

Så jag måste nog säga att min första riktiga kärlek var och är Jesper! Han är den första som jag verkligen kan säga att jag har haft och fortfarande har äkta känslor för. Jag tror inte att man vet vad kärlek är före man har vuxit upp och inser hur det faktiskt skall kännas när man är riktigt kär :) Att veta att den här personen kan jag alltid lita på, där har jag alltid en axel att vila mig emot. Den här personen stöttar mig i allt jag gör men kan även rätta mig när jag har fel. Ja den personen som fått mig att känna så är min fina Jesper

Men om man nu måste dra en sån där första förälskelse så kan jag ju säga att när jag var 7 år så var jag hopplöst förälskad i min kusin. Haha jaa ni läste rätt, i min kusin men som sagt jag var 7 så det var okej att vara kär i sin kusin då! Jag tyckte att han var jordens sötaste kille och jag gjorde allt för att vara nära honom när jag var hos pappa (dom bodde grannar). Den förälskelsen höll väl i sig tills jag var typ 10 år, så ja jag var ju kär i honom rätt länge, som tur var kom jag på bättre tankar och "glömde" honom sen :) Hahah fy va pinsamt jag kan egentligen inte förstå att jag just avslöjat detta, hahaha!

Jag heter Jennifer Wikström, är 22 år gammal men blir 23 i mars. Jag bor på Åland tillsammans med min underbara sambo Jesper och våra två fantastiska barn, Lukas (snart 2 år) och Leiah (3 månader)!

Jag är född här på Åland och bodde här mina 11 första år. Det var 11 tuffa och hemska år som gjort djupa sår i min själ. Men det är en historia som inte ens är värd att dra upp här. Sen träffade mamma våran räddning, hennes man Fredrik och han bodde i sverige så vi flyttade dit sommaren -99! Där bodde vi (dom bor fortfarande kvar) i en mysig förort, Vallentuna, och trivdes som fisken i vattnet. Men när jag var 18 fick jag en knäpp och hoppade av skolan och flyttade tillbaka till åland(?).

Här levde jag rövare, bokstavligt talat, jag spelade fan i ett par år. Hmm ja det var nog inte många som inte visste vem jag var, ganska pinsamt idag när jag tänker tillbaka. Tur att det är över. Sen träffade jag Jesper, nog för att jag kännt honom ett tag men helt plötsligt fick jag känslor och vi blev tillsammans. Mamma säger alltid att han var min räddning och hon har nog rätt i det! Skulle jag inte ha träffat honom hade jag förmodligen levt lika jävligt ännu!

Väldigt tidigt i vårat förhållande blev jag gravid och vi tog en chansning och behöll barnet. Den 19 januari 2009 föddes våran underbara Lukas. Vid det laget visste vi att vi hörde ihop och att det skulle hålla mellan oss. När Lukas precis skulle fylla 1 så blev jag gravid igen men den här gången var det inte lika självklart att behålla barnet. Skulle vi orka/hinna med två barn? Skulle jag bli lika sjuk under graviditeten den här gången som när jag väntade Lukas? Ja frågorna var många men efter ett tag grubblande så var vi väldigt överrens om att vi självklart skulle behålla det! Sen den 23 september 2010 föddes våran underbara Leiah!

Idag är jag lyckligare än någonsin. Jag älskar min lilla familj mer än allt annat på den här jorden. Jag har hittat världens mest underbara kille, jag älskar honom mer än ord kan förklara och mina barn, ja det finns inga mer underbara barn, sååå otroligt fina ♥

Min fina familj!

Ja jag gör väl som alla andra som bloggar och ger mig på den här listan. Haha vi får se hur långt jag kommer innan jag tröttnar och skiter i det här!

Dag 1: berätta om mig själv
Dag 2: min första kärlek
Dag 3: mina föräldrar
Dag 4: vad jag åt idag
Dag 5: min definition av kärlek
Dag 6: min dag
Dag 7: min bästa vän
Dag 8: ett ögonblick
Dag 9: min tro
Dag 10: vad jag är tacksam för idag
Dag 11: mina syskon
Dag 12: vad jag har i min väska
Dag 13: den här veckan
Dag 14: vad jag hade på mig idag
Dag 15: mina drömmar
Dag 16: min första kyss
Dag 17: mitt favoritminne
Dag 18: min favoritfödelsedag
Dag 19: någonting jag ångrar
Dag 20: den här månaden
Dag 21: ett annat ögonblick
Dag 22: någonting som gör mig upprörd
Dag 23: någonting som får mig att må bättre
Dag 24: någonting som får mig att gråta
Dag 25: en första gång
Dag 26: mina rädslor
Dag 27: mitt favoritställe
Dag 28: någonting jag saknar
Dag 29: mina mål
Dag 30: ett sista ögonblick