Oooont!
Usch natten var också jobbig. Hade värkar under hela natten, men precis som igår kväll så var dom väldigt oregelbundna. Så min natt har varit väldigt vaken och smärtsam. Även idag har jag känningar och dom gör att jag mår grymt illa och min mage är så öm att jag bara skulle vilja gråta när jag kommer åt den. Och ryggen ska vi inte prata om, den är riktigt öm just nu! Fast jag duschade riktigt hett imorse så hjälpte det inte. Ujjujj! Jag har pratat med dom på BB och dom sa att har jag otur så kan det ta flera dagar ännu innan det börjar på riktigt. Men att det förmodligen inte kommer dröja så länge till med tanke på att ja har haft känningar i flera dagar nu. Och att dom skulle hålla tummarna för att jag snart skall få komma in.
Och jag kan helt ärligt säga att jag är så sjukt jävla trött på det här, jag vill inget hellre än att få ut bebisen nu! Jag börjar nästan känna mig irriterad. Blää! Om värkarna får mig att känna mig så här just nu så är jag inte så säker på att jag vill veta hur jag kommer må under förlossningen... Neeej kom nu lilla kompis!
Och jag kan helt ärligt säga att jag är så sjukt jävla trött på det här, jag vill inget hellre än att få ut bebisen nu! Jag börjar nästan känna mig irriterad. Blää! Om värkarna får mig att känna mig så här just nu så är jag inte så säker på att jag vill veta hur jag kommer må under förlossningen... Neeej kom nu lilla kompis!
Snälla sätt igång ordentligt nu!
Den här kvällen har varit jobbig... Jag har haft värkar eller jag har fortfarande men dom kommer med oregelbundna mellanrum. Ibland kan det ta 5 minuter och ibland 20 minuter mellan varje, så det är ju inte direkt något att hurra för tyvärr. Det enda jag önskar just nu är att dom skall komma med tätare mellanrum och att det håller i sig så att vi kan få åka in till BB. Men med min tur så avtar väl allt om en liten stund och jag får gå ännu en vecka och bara vänta, buhu! I feel sorry for my self. Usch illa mår jag och min rygg är så sjukt öm att ni kan inte fatta. Jag funderar på att ställa mig i duschen och njuta av HEEET vatten en stund! Och sen kanske försöka sova lite, iofs känner jag mig pigg som en lärka så det lär väl inte bli det lättaste.
Gud va jag är trött på det här nu!
Fortfarande hemma!
Jaa igår så orkade jag inte starta datorn för att blogga. Jag hade lite magsmärtor/värkar så jag låg och tog det lugnt och tittade på tv istället. Och det var faktiskt riktigt skönt att vara ifrån datorn ett tag. Detta resulterade i många sms och samtal med frågan om vi var på BB och om den lille nu tittat ut. Och när jag gav beskedet om att så var inte fallet så fick alla en liten besvikelse i rösten, hehe stackare! Det är tydligen fler än jag som väntar på bebisen.
Så när jag nu lyckades ge folk förhoppningar om att jag var på BB bara för att jag inte bloggade igår så kände jag att jag var tvungen att starta datorn idag. Så jag kan informera mina så nyfiket väntande läsare om att inget hänt ännu :/. Sorgligt nog!
Så nu vill jag att alla ni som följer min blogg ska hålla era tummar för att den tänker komma snart!! :)
Så när jag nu lyckades ge folk förhoppningar om att jag var på BB bara för att jag inte bloggade igår så kände jag att jag var tvungen att starta datorn idag. Så jag kan informera mina så nyfiket väntande läsare om att inget hänt ännu :/. Sorgligt nog!
Så nu vill jag att alla ni som följer min blogg ska hålla era tummar för att den tänker komma snart!! :)
Femte generationen
När våran lilla bebis kommer så blir han/hon den femte generationen från min sida utav släkten. Det är lite häftigt tycker jag! Så jag hoppas på att få ett fint foto taget på oss fem, gammelfarmor --> morfar --> mamma --> jag --> bebis. För man vet inte hur länge till gammelfarmor finns med oss tyvärr. Så då är det ett väldigt fint minne att visa för bebisen när den blivit äldre och även att berätta om!
Min gammelfarmor är en riktig krut-tant på 97 år, i juli blir hon 98. Hon är världens snällaste och gulligaste lilla tant men även fruktansvärt envis! Det lönar sig inte att försöka sätta sig upp emot henne heller. Den dagen hon lämnar oss så kommer hon att lämna ett STORT hål i mångas hjärtan. Usch jag känner nu redan bara jag tänker på det hur ledsen jag blir. Men hon är seglivad så förhoppningsvis så får vi ha henne med oss i några år till :) Hon bor på ett ålderdomshem nu och hon är så rolig för när hon pratar om dom andra som bor på hemmet så kallar hon dom för "gamlingarna". Haha detta är då människor som är 20 år yngre än henne. Men i hennes ögon är dom ju gamla för dom hänger inte med i hennes tempo. Ojoj hon är så söt! Varje dag ska hon ut och gå så hon tar sina käppar och tultar iväg, även fast hon borde vara försiktig för att hon har ramlat så pass många gånger tidigare. Hon är en enastående kvinna, en utav dom starkaste jag någonsin kännt. Jag beundrar och älskar henne så obeskrivligt mycket!
Jag är så stolt över att få vara släkt med henne och det ska jag se till att min bebis också kommer att vara! Fem generationer, jag är impad! Visst är hon söt, min gammelfarmor ♥
Min gammelfarmor är en riktig krut-tant på 97 år, i juli blir hon 98. Hon är världens snällaste och gulligaste lilla tant men även fruktansvärt envis! Det lönar sig inte att försöka sätta sig upp emot henne heller. Den dagen hon lämnar oss så kommer hon att lämna ett STORT hål i mångas hjärtan. Usch jag känner nu redan bara jag tänker på det hur ledsen jag blir. Men hon är seglivad så förhoppningsvis så får vi ha henne med oss i några år till :) Hon bor på ett ålderdomshem nu och hon är så rolig för när hon pratar om dom andra som bor på hemmet så kallar hon dom för "gamlingarna". Haha detta är då människor som är 20 år yngre än henne. Men i hennes ögon är dom ju gamla för dom hänger inte med i hennes tempo. Ojoj hon är så söt! Varje dag ska hon ut och gå så hon tar sina käppar och tultar iväg, även fast hon borde vara försiktig för att hon har ramlat så pass många gånger tidigare. Hon är en enastående kvinna, en utav dom starkaste jag någonsin kännt. Jag beundrar och älskar henne så obeskrivligt mycket!
Jag är så stolt över att få vara släkt med henne och det ska jag se till att min bebis också kommer att vara! Fem generationer, jag är impad! Visst är hon söt, min gammelfarmor ♥
Blink rådgivningen blink
*Vissa inslag i texten kan uppfattas som ganska äckliga*
Nu är jag precis hemkommen från rådgivningen och sitter och proppar i mig sura godisar, mmm smaskens! Men idag höll hon bokstavligt talat på ge mig en hjärtattack när hon sa att hon såg blodspår i urinprovet. Men hon skyndade sig att säga att det inte är någon fara, hon såg nog på mig att jag höll på storkna. Hon förklarade att det är någonting bra, det betyder att sammandragningarna har blivit mer effektiva och att det ofta är ett tecken på att en bebis är på kommande. Detta gjorde mig genast mycket gladare. Hon sa även att hon såg på sin lilla sticka att det har blivit mer flytningar, vilket också är ett mycket bra tecken! Hon frågade om slemproppen har gått, men jag sa att jag inte visste. Jag tror inte det iaf. Och då sa hon att det är nog något jag skulle ha märkt isf för det är tydligen som en stor ofta grön slemboll. Uhhh jag får rysningar när jag tänker på det, snusk!
Vi bestämde oss för att inte kolla HB idag, jag ville inte. Det var helt okej förra gången och jag kände att det räcker för mig. Vi/jag antog att det nog var bra den här gången också. Jag har ingen lust att se om det har sjunkit igen. Det är så många gånger som jag trott att det skall vara bra och så har jag blivit besviken så den här gången så gick jag därifrån i tron om att allt är bra :) Och jag har ju tagit mina järntabletter varje dag så förmodligen är det bra.
Sen lyssnade vi ju och mätte förståss bebisen förståss. Hjärtljuden var 132/minut och idag var den stilla för en gång skull när hon skulle lyssna på den. Taaack lilla bebis, jag har så svårt att andas när jag ligger ner. Och den följer sin kurva bra!
Det sista hon sa innan jag gick var; Jag tänker inte säga något som jag inte kan lova, men med blodspår i urinen, mera flytningar och trycket neråt så får vi nog se om vi ses nästa vecka *blink blink*
Så allt verkar ju ganska lovande, men jag har ställt in mig på att inte hoppas på allt för mycket!
Nu är jag precis hemkommen från rådgivningen och sitter och proppar i mig sura godisar, mmm smaskens! Men idag höll hon bokstavligt talat på ge mig en hjärtattack när hon sa att hon såg blodspår i urinprovet. Men hon skyndade sig att säga att det inte är någon fara, hon såg nog på mig att jag höll på storkna. Hon förklarade att det är någonting bra, det betyder att sammandragningarna har blivit mer effektiva och att det ofta är ett tecken på att en bebis är på kommande. Detta gjorde mig genast mycket gladare. Hon sa även att hon såg på sin lilla sticka att det har blivit mer flytningar, vilket också är ett mycket bra tecken! Hon frågade om slemproppen har gått, men jag sa att jag inte visste. Jag tror inte det iaf. Och då sa hon att det är nog något jag skulle ha märkt isf för det är tydligen som en stor ofta grön slemboll. Uhhh jag får rysningar när jag tänker på det, snusk!
Vi bestämde oss för att inte kolla HB idag, jag ville inte. Det var helt okej förra gången och jag kände att det räcker för mig. Vi/jag antog att det nog var bra den här gången också. Jag har ingen lust att se om det har sjunkit igen. Det är så många gånger som jag trott att det skall vara bra och så har jag blivit besviken så den här gången så gick jag därifrån i tron om att allt är bra :) Och jag har ju tagit mina järntabletter varje dag så förmodligen är det bra.
Sen lyssnade vi ju och mätte förståss bebisen förståss. Hjärtljuden var 132/minut och idag var den stilla för en gång skull när hon skulle lyssna på den. Taaack lilla bebis, jag har så svårt att andas när jag ligger ner. Och den följer sin kurva bra!
Det sista hon sa innan jag gick var; Jag tänker inte säga något som jag inte kan lova, men med blodspår i urinen, mera flytningar och trycket neråt så får vi nog se om vi ses nästa vecka *blink blink*
Så allt verkar ju ganska lovande, men jag har ställt in mig på att inte hoppas på allt för mycket!
Vecka 40+0
Ja så här ser den lilla magen ut idag när jag nu är fullgången! 40 veckor är avklarade, dock ingen liten bebbe ännu. Hehe jag känner mig stor som ett hus men min mage är ju faktiskt inte speciellt stor. Nåja hursom hellst så kan det här vara de sista bilderna som tas på min bebismage. Och det var tur att jag fick en kommentar om att lägga ut bilder på magen för annars hade jag glömt bort att ta bilder på den nu på slutet. Och det hade nog känts lite tråkigt sen i efterhand. Så då kan jag ju dela med mig utav bilderna då :) Titta och njut ;)
Fjortonde januari = beräknad födsel
Först måste jag bara börja med att gratta Maria, min kära vän som fyller 39 år idag och bullen som fyller 20. Grattis till er mina vänner!
Jaa idag är dagen här, dagen som vi väntat på i hela 9 månader nu. I somras trodde jag aldrig att den skulle komma och nu är jag redan här. Ojoj så fort det har gått egentligen! Även fast min graviditet har varit pissjobbig så har tiden bara skenat fram alltså. I natt måste det ha varit förvärkar som jag hade, det kan inte ha varit något annat. Men idag har jag inte kännt något alls, förutom att jag mår lite extra illa. Och förstås min ömma rygg och trycket neråt. Det känns tråkigt, jag vill ju att bebisen skall komma nu. Meeen vem vet, det kan ju sätta igång närsom hellst! Jag hoppas att det inte tänker dröja allt för många dagar till nu... För kommer jag bli tvungen att gå många dagar över tiden så känner jag på mig att min positiva inställning och känsla kommer tyna bort. Och det vill jag verkligen inte, jag behöver den för att våga ta mig igenom den kommande förlossningen. Men den har ju några timmar på sig ännu, innan den beräknade dagen är över ;) Jag håller mina tummar!
Jaa idag är dagen här, dagen som vi väntat på i hela 9 månader nu. I somras trodde jag aldrig att den skulle komma och nu är jag redan här. Ojoj så fort det har gått egentligen! Även fast min graviditet har varit pissjobbig så har tiden bara skenat fram alltså. I natt måste det ha varit förvärkar som jag hade, det kan inte ha varit något annat. Men idag har jag inte kännt något alls, förutom att jag mår lite extra illa. Och förstås min ömma rygg och trycket neråt. Det känns tråkigt, jag vill ju att bebisen skall komma nu. Meeen vem vet, det kan ju sätta igång närsom hellst! Jag hoppas att det inte tänker dröja allt för många dagar till nu... För kommer jag bli tvungen att gå många dagar över tiden så känner jag på mig att min positiva inställning och känsla kommer tyna bort. Och det vill jag verkligen inte, jag behöver den för att våga ta mig igenom den kommande förlossningen. Men den har ju några timmar på sig ännu, innan den beräknade dagen är över ;) Jag håller mina tummar!
Mammapenning & amningsbh
Innan jag skriver något annat så tänkte jag svara på Sofi´s kommentar :)
- Jag håller helt och hållet med dig om det du skrev om vem en morfar är! Skulle inte ha kunnat skriva det bättre själv! Det var det vettigaste någon skrivit på länge... Så tack för den kommentaren Sofi! :)
Idag fick jag äntligen den efterlängtade mammapenningen. Skööönt med lite money on the bank så man kan få känna sig lite rik. Även fast det bara varar för en liten stund. Räkningarna tar över mitt liv, usch! Nåja jag skall inte klaga, det är ganska bra utbetalning för att vara från FPA om man säger så. Mer än så tänker jag inte skriva, vill ju inte att folk ska börja göra sina egna tolkningar igen. Höhö!
Så idag har vi varit in till stan, jag var till kappahl och köpte mig en amningsbh. Meeen fy vilken besvikelse alltså!! Dom hade två modeller i svart eller vitt och dom var skiiit fula och obekväma! Bläää för kappahls amningsbh utbud! Det blir helt klart att åka på bh-jakt när vi åker till Sverige sen för den som jag köpte idag är deffinitivt inget jag kommer gilla att använda! Dessutom var det ju nått av det mest osexiga jag sett alltså! "Heeej jag använder min 98 åriga gammelfarmors bh" typ, yeeah!!! Haha! Nåja det får vällan duga i början, måste ju ha en så är det ju bara.. Dom här vanliga bh:arna börjar bli gaaanska så obekväma att använda dom också. Vill inte komma till bb och behöva använda sånna sen när bebisen har kommit!
Ujuj vad det är mycket att tänka på...
Sömnlösa Jennifer!
Natten var fruktansvärd! Usch hur jag har plågats. Det finns inte längre en enda ställning som jag kan ligga i. Ligger jag på sida tar det högst 5 minuter så har sidan domnat bort och hela mitt bäcken bara ilar utav smärta och att vända sig tar säkert 2 minuter. Och så samma sak igen, 5 minuter och hela sidan är bort domnad. Det är förjävligt! Och försöker jag ligga på rygg så kan jag inte andas och jag känner hur svimningsattacken är nära! Och på mage är ju som ni alla förstår helt omöjligt. Så nattens sömn har varit i princip noll, jag har kollat på klockan varje halvtimme. Så jag har inte fått någon ordentlig sömn utan bara små snuttar!
Och det känns verkligen inte bra idag, mina ögon hänger i knävecken och jag kan knappt gå! Det trycker på riktigt ordentligt neråt och jag får ta mig fram med myrsteg. Tack och lov att jag inte har något viktigt att göra idag! Jag känner riktigt hur bebisen är där och bökar för det bara ilar till och det gör faktiskt riktigt ont! Till på det så känns det som om jag ska spy varje gång det händer. Guuuud säg att det här är ett tecken på att allt snart skall sätta igång, jag orkar inte mer! Det känns som jag skulle ha mjölksyra i hela kroppen, så slut är jag! Min rygg är så öm att inte ens värmedynan hjälper på den just nu. Snälla låt mig få the baby snart!
Och det känns verkligen inte bra idag, mina ögon hänger i knävecken och jag kan knappt gå! Det trycker på riktigt ordentligt neråt och jag får ta mig fram med myrsteg. Tack och lov att jag inte har något viktigt att göra idag! Jag känner riktigt hur bebisen är där och bökar för det bara ilar till och det gör faktiskt riktigt ont! Till på det så känns det som om jag ska spy varje gång det händer. Guuuud säg att det här är ett tecken på att allt snart skall sätta igång, jag orkar inte mer! Det känns som jag skulle ha mjölksyra i hela kroppen, så slut är jag! Min rygg är så öm att inte ens värmedynan hjälper på den just nu. Snälla låt mig få the baby snart!
Det heliga datumet
Idag har jag bara fyra dagar kvar tills den beräknade födseln, alltså den 14:de januari. Och lyckan som finns i kroppen är nu enorm, för varje dag som går kommer man ett steg närmare sin bebis. Men samtidigt så blir man allt mer deppig för tanken på att man nog kanske blir tvungen att gå över tiden blir mer verklig. Och det är ju inget man vill, man vill ju få träffa sitt barn tills det var beräknat. Och egentligen är det ju inget att bli deppig över, man kan ju inte säga säkert att den skall komma ett visst datum... Men datumet blir en slags besatthet, det ettsar sig fast huvudet och blir det enda man kan fokusera på nu på slutet. Ja så är det iaf för mig! Det var som hon på rådgivningen sa i torsdags; dom borde plussa på två veckor utan att man får veta något när man är på inskrivning. Men det skulle ju aldrig funka för folk har sådan koll nuförtiden på när sista mensen var och när det skulle bli beräknat. Och det visste ju hon också, men det skulle ju inte leda till lika mycket besvikelse. För chansen/risken att gå över tiden skulle ju inte bli lika stor. Så personligen gillade jag hennes sätt att tänka.
Sen har jag tänkt på en annan sak som läkare/barnmorskor INTE borde få säga! Det är att säga till en gravid att "du kommer nog inte gå över tiden iaf". Det borde vara lag på att den kommentaren inte skall få lämna en läkares mun. För det om nått ger ju en förhoppningar. Säger en läkare en sån sak så är det ju självklart att man då blir säker på att man inte ska gå över, för dom kan ju sånt där. Dom vet ju vad dom pratar om. Hmm nåja oavsätt hur det går så får man ju för eller senare träffa sin bebis, men väntan är så lång på slutet!
Idag är det iof ovanligt oroligt och känsligt där inne i magen och trycket är stort igen, så vem vet min väntan kanske snart är över. Det skulle vara skönt :)
Sen har jag tänkt på en annan sak som läkare/barnmorskor INTE borde få säga! Det är att säga till en gravid att "du kommer nog inte gå över tiden iaf". Det borde vara lag på att den kommentaren inte skall få lämna en läkares mun. För det om nått ger ju en förhoppningar. Säger en läkare en sån sak så är det ju självklart att man då blir säker på att man inte ska gå över, för dom kan ju sånt där. Dom vet ju vad dom pratar om. Hmm nåja oavsätt hur det går så får man ju för eller senare träffa sin bebis, men väntan är så lång på slutet!
Idag är det iof ovanligt oroligt och känsligt där inne i magen och trycket är stort igen, så vem vet min väntan kanske snart är över. Det skulle vara skönt :)
Allmän egendom?
Usch idag hände en sån där sak som jag trott att jag skulle slippa råka ut för. Ni vet hur folk verkar tro att gravida kvinnor är någon slags allmän egendom, att det är okej att ta en gravid på magen hursom hellst. Jag har faktiskt inte råkat ut för det innan, eller jo men då var det Jespers jobbarkompis så jag blev inte så chockad. Men idag så var jag som hastigast in på Mattssons för att köpa flingor och en påse snask till kvällens let´s dance. När det helt plötsligt kommer fram två kvinnor i 55 års åldern och bara stoppar handen på min mage. Ni kan ju tro att jag blev chockad, jag visste inte vad jag skulle göra så ställd blev jag. Dom kläckte ur sig; åååh sån söt liten magen jag kommer ihåg när jag var gravid. Usch jag sa inget utan tog mina flingor och skyndade mig till kassan.
Alltså hur i hela fridens namn tänker folk när dom gör en sådan sak? Jag blir riktigt upprörd när jag tänker på det. Har man minsta lilla vett i huvudet så borde man väl veta att man inte kan göra så!!! Man går ju inte fram till en överviktig person och klappar den på magen, så vad ger folk rätten att tro att det är okej att göra så på en gravid kvinna? Aaaah nu i efterhand är jag så irriterad på mig själv för att jag inte tog mig i kragen och frågade vad fan dom höll på med!!! Folk har verkligen ingen skam i kroppen. Herregud inte ens Nina har kännt på min mage före på julafton och då är hon farmor till barnet som växer där inne. Neeej usch det där vill jag aldrig uppleva igen! Ingen gravid borde behöva uppleva det, det är faktiskt mycket kränkande. Man är INGEN allmän egendom bara för att man har en bebismage, så det så! En smocka över mulen är vad sånna människor borde få! MORR!
Alltså hur i hela fridens namn tänker folk när dom gör en sådan sak? Jag blir riktigt upprörd när jag tänker på det. Har man minsta lilla vett i huvudet så borde man väl veta att man inte kan göra så!!! Man går ju inte fram till en överviktig person och klappar den på magen, så vad ger folk rätten att tro att det är okej att göra så på en gravid kvinna? Aaaah nu i efterhand är jag så irriterad på mig själv för att jag inte tog mig i kragen och frågade vad fan dom höll på med!!! Folk har verkligen ingen skam i kroppen. Herregud inte ens Nina har kännt på min mage före på julafton och då är hon farmor till barnet som växer där inne. Neeej usch det där vill jag aldrig uppleva igen! Ingen gravid borde behöva uppleva det, det är faktiskt mycket kränkande. Man är INGEN allmän egendom bara för att man har en bebismage, så det så! En smocka över mulen är vad sånna människor borde få! MORR!
Rådgivningen
Jaaa imorse var jag till rådgivningen igen. Det blir en del springande där nu när man är i slutet utav graviditeten. Det händer ju så mycket med både bebisen och mig så det är vällan nödvändigt. Sen känns det ganska betryggande att få komma på kontroll så ofta även fast inget är eller känns fel, så är det endå skönt.
Så imorse klockan 10 var jag dit. Vi pratade om att jag nog mår som jag mår pga att bebisen nu har tryckt sig så pass långt ner, det brukar kunna resultera i att man blir lite illamående, snurrig och trött. Men det är för att det blir så trångt och en massa nerver kommer i kläm. Mitt blodtryck var en aning lågt, men som sagt jag känner mig väldigt trött så där har vi anledningen. Mitt HB har stigit upp till 105 vilket jag var riktigt glad att få höra! Får hoppas att det tänker fortsätta att stiga nu! Jag har även gått upp 300g i vikt. Bebisens hjärtljud var 136/minut. Det här är andra gången som det är under 140/minut så vem vet det kanske är en liten pojke som ligger där inne och jäser endå. Spännande! Och när hon mätte och kände hur den låg så kom det "Oj va långt ner den har sjunkit!" Så hon berättade att huvudet är riktigt långt nere och att det är ett bra tecken. Att den nog kan vilja börja ta sig ut snart! Men hon sa att jag inte skulle bli ledsen om jag skulle behöva gå över tiden, att det är vanligt att förstföderskor gör det. Och det vet jag ju om. Men hon hoppades att den tänkte komma snart för hon tycker synd om mig när jag har så tungt att andas. Det börjar ju bli en aning fullt där inne om man säger så! Men som hon sa, det har ju bara varit en massa bra tecken idag så vi håller tummarna för att en bebis kommer snart!
Jag kanske skall åka och sno Ninas pilatesboll, dom är ju bra att använda sig av har jag hört! Nu ska du ut ditt lilla troll ^^
Så imorse klockan 10 var jag dit. Vi pratade om att jag nog mår som jag mår pga att bebisen nu har tryckt sig så pass långt ner, det brukar kunna resultera i att man blir lite illamående, snurrig och trött. Men det är för att det blir så trångt och en massa nerver kommer i kläm. Mitt blodtryck var en aning lågt, men som sagt jag känner mig väldigt trött så där har vi anledningen. Mitt HB har stigit upp till 105 vilket jag var riktigt glad att få höra! Får hoppas att det tänker fortsätta att stiga nu! Jag har även gått upp 300g i vikt. Bebisens hjärtljud var 136/minut. Det här är andra gången som det är under 140/minut så vem vet det kanske är en liten pojke som ligger där inne och jäser endå. Spännande! Och när hon mätte och kände hur den låg så kom det "Oj va långt ner den har sjunkit!" Så hon berättade att huvudet är riktigt långt nere och att det är ett bra tecken. Att den nog kan vilja börja ta sig ut snart! Men hon sa att jag inte skulle bli ledsen om jag skulle behöva gå över tiden, att det är vanligt att förstföderskor gör det. Och det vet jag ju om. Men hon hoppades att den tänkte komma snart för hon tycker synd om mig när jag har så tungt att andas. Det börjar ju bli en aning fullt där inne om man säger så! Men som hon sa, det har ju bara varit en massa bra tecken idag så vi håller tummarna för att en bebis kommer snart!
Jag kanske skall åka och sno Ninas pilatesboll, dom är ju bra att använda sig av har jag hört! Nu ska du ut ditt lilla troll ^^
Week 40 starts today ♥
Idag är det 39+0 det betyder alltså att jag har gått in i vecka 40, slutspurten är äntligen här. Så lilla bebis du har nu sju dagar på dig att ta dig ut! Och snälla du kan väl komma inom dessa sju dagar, jag skulle absolut inte vilja gå över tiden. Jag längtar ju så mycket efter dig nu och det gör Jesper också. Hmm egentligen känns det konstigt att säga att "jag längtar efter dig". Den är ju med mig 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan. Men hursom hellst nu börjar väntan verkligen bli extremt jobbig. Ju närmare vi kommer desto tyngre blir dagarna att ta sig igenom. En dag känns som en hel evighet. Jaaa jag vet att jag skrivit det förut, men tro mig det här är en värre väntan än när man var liten och väntade på jultomten! Så ni får helt enkelt ta mitt tjatande och nojsande om den stillastående tiden!
Men det är inte bara väntan och längtan som gör det jobbigt. Nej magen börjar bli så pass tung att även den har en stor inverkan på hur jobbigt allting blir. Imorse var en riktigt jobbig morgon. Foglossningarna var utav den värre sorten och det bara ilade och sved så fort jag rörde mig, vilket resulterade i att jag helt enkelt fick ligga och plågas. Att försöka ta sig upp var i princip omöjligt, jag låg som en skalbagge på rygg... Helt hjälplös! Och när jag väl kommit upp så tog det nästan 1,5 timme innan jag kunde röra mig lite vettigt iaf. Och det slutar inte där, jag har en fruktansvärd värk i svanken. Ungefär sådär som när man ska få mens, då brukar det kunna börja värka i ryggslutet. Så ryggen känns som en enda stor böld! Och sen har jag skitont i mina smalben. Det känns som om någon tagit satts och sparkat allt vad dom orkat på smalbenen och det är inte heller en speciellt behaglig känsla kan jag lova. Och bebisen trycker neråt så ibland gör det så ont att jag bara skulle vilja gråta, skrika och slita håret av mig!
Det här med att vara gravid är verkligen ingen dans på rosor. Men iofs är jag väldigt övertygad om att det kommer ha varit värt det bara jag får hålla min lilla bebis. Men ibland är det bara så skönt att få klaga lite, då är bloggen en bra plats.
Gudföräldrar..
Jag har fått frågan om vi har bestämt några gudföräldrar till bebisen än. Och jaa självklart har vi det. Det har faktiskt varit klart ganska länge och valet var egentligen inte spciellt svårt. Jaa en utav "platserna" var en aning jobbiga då det fanns 3 kandidater som jag kände att skulle ha varit precis lika bra. Men till slut så kom vi överens om en person och idag känns det mycket rätt! Vårat barn kommer att få 4 st gudföräldrar. Och jag tänkte avslöja dessa 4 idag. Alla har blivit tillfrågade och dom har också sagt ja allihop!
Gudmor nummer 1: Nadja Granlund, min syster. Hon var ett självklart val redan från första sekund. Hon står mig mycket nära och jag älskar henne obeskrivligt mycket och jag vet att jag alltid kan lita på henne till 110%. Och dessutom vet jag att hon kommer bli en perfekt gudmor/moster till bebisen, hon är underbar med barn! Så jag och Jesper är jätte glada över att hon vill ställa upp på det här, tack gulle gumman min ♥
Gudmor nummer 2: Lisette "Settan" Bergman, en utav mina bästa vänner. Det var den här platsen som jag tyckte var lite svår att välja, det fanns ju som sagt 2 andra som alternativ också. Men idag känns Settan också som det perfekta valet. Hon finns alltid vid min sida och hon är en utav världens bästa så självklart ska hon få bli gudmor till bebben. Så tack gumman för att även du ställer upp på det här! ♥
Gudfar nummer 1: Mats-Erik Sjögren, Jesper bästa polare. Han är en lustig filur och det var bestämt från Jespers sida redan innan jag blev gravid att han skulle bli gudfar åt Jespers barn. Och det har jag självklart inget emot. Mats-Erik är super snäll så jag är säker på att det blir bra! Tack Matte :)
Gudfar nummer 2: Joseph "Bullen" Berglund, en kompiiis. Han är en härlig kille men en hel del lustiga funderingar. Han är lite som Jesper så att han ska bli gudfar blir nog bara bra! Tack gullebullen :)
Jag känner att jag inte hade riktigt lika mycket att skriva om dom som ska bli gudfar, men det är lättare att skriva om tjejer! Hihi. Nåja nu vet ni iaf vilka dom "utvalda" är ;) så slipper ni ju fundera mera över den frågan. :)
Gudmor nummer 1: Nadja Granlund, min syster. Hon var ett självklart val redan från första sekund. Hon står mig mycket nära och jag älskar henne obeskrivligt mycket och jag vet att jag alltid kan lita på henne till 110%. Och dessutom vet jag att hon kommer bli en perfekt gudmor/moster till bebisen, hon är underbar med barn! Så jag och Jesper är jätte glada över att hon vill ställa upp på det här, tack gulle gumman min ♥
Gudmor nummer 2: Lisette "Settan" Bergman, en utav mina bästa vänner. Det var den här platsen som jag tyckte var lite svår att välja, det fanns ju som sagt 2 andra som alternativ också. Men idag känns Settan också som det perfekta valet. Hon finns alltid vid min sida och hon är en utav världens bästa så självklart ska hon få bli gudmor till bebben. Så tack gumman för att även du ställer upp på det här! ♥
Gudfar nummer 1: Mats-Erik Sjögren, Jesper bästa polare. Han är en lustig filur och det var bestämt från Jespers sida redan innan jag blev gravid att han skulle bli gudfar åt Jespers barn. Och det har jag självklart inget emot. Mats-Erik är super snäll så jag är säker på att det blir bra! Tack Matte :)
Gudfar nummer 2: Joseph "Bullen" Berglund, en kompiiis. Han är en härlig kille men en hel del lustiga funderingar. Han är lite som Jesper så att han ska bli gudfar blir nog bara bra! Tack gullebullen :)
Jag känner att jag inte hade riktigt lika mycket att skriva om dom som ska bli gudfar, men det är lättare att skriva om tjejer! Hihi. Nåja nu vet ni iaf vilka dom "utvalda" är ;) så slipper ni ju fundera mera över den frågan. :)
Ten days left...
Usch på onsdag börjar Jesper jobba igen. Och han börjar med natt, det enda positiva med det är ju att han bara blir borta två nätter. Och det är skönt för jag hatar verkligen hans nattskift, det finns inget värre än att behöva sova ensam. Och dessutom känns det ännu värre nu när det är så lite tid kvar tills bebisen skall komma. Då skulle jag ju gärna ha honom hemma jämt. Men det ska vällan gå bra får vi hoppas. Jag får ju snart ha honom hemma igen, när han skall vara pappaledig. Mihi!
Herregud det är bara 10 dagar kvar tills den beräknade födseln. Om det går fortare eller tar längre tid återstår ju dock att se. Personligen tror jag inte att vi kommer behöva vänta i 10 dagar till, jag har en känsla av att det kommer gå fortare än så. Men som sagt det återstår att se! Men jag börjar bli grymt otålig och Jesper är ett vandrande nervvrak. Hehe så fort jag har handen på magen så spärrar han upp ögonen och frågar är det dags nu? Ska du föda? Haha han är så söt, han vill också att bebben kommer nu! Han sa idag att jag måste klämma ut den för han kan inte gå på jobb utan att ha blivit pappa, det var tydligen omöjligt ;)
Nu sitter jag här och tittar på BB-väskan som står packad på golvet brevid mig. Överst i den ligger mina batteryflaskor och jag kan faktiskt säga att det är något jag längtar efter. Att få komma in på förlossningen och sen få öppna en battery! Guuuud så gott. Iofs vet jag ju inte om man uppskattar den så mycket just då, man tar det ju mest för att få energi. Men just nu är smaken av energidricka Mycket lockande. Tanken på en bebis är också mycket lockande. Jag vill bli mamma nu! Ge mig min bebis!
Herregud det är bara 10 dagar kvar tills den beräknade födseln. Om det går fortare eller tar längre tid återstår ju dock att se. Personligen tror jag inte att vi kommer behöva vänta i 10 dagar till, jag har en känsla av att det kommer gå fortare än så. Men som sagt det återstår att se! Men jag börjar bli grymt otålig och Jesper är ett vandrande nervvrak. Hehe så fort jag har handen på magen så spärrar han upp ögonen och frågar är det dags nu? Ska du föda? Haha han är så söt, han vill också att bebben kommer nu! Han sa idag att jag måste klämma ut den för han kan inte gå på jobb utan att ha blivit pappa, det var tydligen omöjligt ;)
Nu sitter jag här och tittar på BB-väskan som står packad på golvet brevid mig. Överst i den ligger mina batteryflaskor och jag kan faktiskt säga att det är något jag längtar efter. Att få komma in på förlossningen och sen få öppna en battery! Guuuud så gott. Iofs vet jag ju inte om man uppskattar den så mycket just då, man tar det ju mest för att få energi. Men just nu är smaken av energidricka Mycket lockande. Tanken på en bebis är också mycket lockande. Jag vill bli mamma nu! Ge mig min bebis!
Obetydligt
Åååh jag blir gaaalen!!!
Jag har tråkigt och tiden står stilla. Idag var vi och gick i skogen med Selma, en riktig terrängbana kan jag lova. Och nu vill jag knappt kunna gå för det trycker fruktansvärt mycket neråt. Usch obehagligt, tur att BB-väskan är packad. Man vet ju aldrig när man kan behöva åka in. Tyvärr tror jag inte att det är dags riktigt än, men det skulle gärna få vara det!
Jag tänkte att jag skulle sysselsätta mig med att göra gipsavgjutningen av magen som jag fick av mamma. Meeen icke för jag har inget vasselin och då går det inte att göra det. Hmm.. Mitt liv är riktigt trist just nu och mitt huvud känns tomt så jag har inget vettigt att skriva. Sorry...
Tjoo på er
Jag har tråkigt och tiden står stilla. Idag var vi och gick i skogen med Selma, en riktig terrängbana kan jag lova. Och nu vill jag knappt kunna gå för det trycker fruktansvärt mycket neråt. Usch obehagligt, tur att BB-väskan är packad. Man vet ju aldrig när man kan behöva åka in. Tyvärr tror jag inte att det är dags riktigt än, men det skulle gärna få vara det!
Jag tänkte att jag skulle sysselsätta mig med att göra gipsavgjutningen av magen som jag fick av mamma. Meeen icke för jag har inget vasselin och då går det inte att göra det. Hmm.. Mitt liv är riktigt trist just nu och mitt huvud känns tomt så jag har inget vettigt att skriva. Sorry...
Tjoo på er
Ett besök vid klagomuren?
Ussssch idag mår jag riktigt illa! Men inte på samma sätt som tidigare under graviditeten, det känns inte likadant. Men det är hursom hellst fruktansvärt obehagligt. Jag hatar att må illa. Dessutom är min mage hur öm som hellst och jag har sprängande huvudvärk. Och det kliar i mina ögon! Bläääh, idag är en klag-dag! Och kan ni gissa vad det värsta utav allt är?!? Jesper var just och duschade och nu är varmvattnet slut, så jag måste vänta med att duscha en stund. Åååh jag som verkligen hade sett fram emot en varm dusch.
Samtidigt som jag känner mig som en skadeskjuten kråka så känner jag mig enormt rastlös. Det kryper och kliar i hela kroppen för att jag inte vet vad jag skall göra. Och egentligen borde jag inte göra någonting alls eftersom jag är super trött, känns som om jag inte sovit på 14 dygn. Men jag vill göra något, jag måste få sysselsätta mig med något. Tiden går ju så fruktansvärt långsamt annars. Man tittar på klockan och sen känns det som att det gått 2 timmar och så tittar man igen och så har det gått 30 minuter. Heeelt värdelöst!
Kom ut till mig nu lilla bebis, jag behöver få något att göra! Och din mamma och pappa längtar efter dig!
Samtidigt som jag känner mig som en skadeskjuten kråka så känner jag mig enormt rastlös. Det kryper och kliar i hela kroppen för att jag inte vet vad jag skall göra. Och egentligen borde jag inte göra någonting alls eftersom jag är super trött, känns som om jag inte sovit på 14 dygn. Men jag vill göra något, jag måste få sysselsätta mig med något. Tiden går ju så fruktansvärt långsamt annars. Man tittar på klockan och sen känns det som att det gått 2 timmar och så tittar man igen och så har det gått 30 minuter. Heeelt värdelöst!
Kom ut till mig nu lilla bebis, jag behöver få något att göra! Och din mamma och pappa längtar efter dig!
To the rådgivning again
Japp idag har jag då varit på besök till rådgivningen igen för en liten koll. Vi diskuterade väl inte så mycket idag. Det finns inte lika mycket att prata om nu när jag mår bra, känns det som iaf. Men vi pratade om ultraljudet och hur det gick och om hur jag mår just nu. Vilket är mycket bra. Sen pratade vi om hur det går med förberedelserna här hemma och om vi har ställt in oss på att vi ska bli föräldrar nu. Och det har vi, både jag och Jesper känner oss ready!
Blodtrycket var bra, vikten har ökat och det är ju också toppen bra. Inte så mycket men det är ju alltid nått! Men sen kom vi till det där jävla HB värdet, ni kan aldrig gissa hur det hade gått? Jooo första sticket visade på 95!! Så lågt har jag aldrig haft förut. Sen stack vi igen och då visade det 99. Ujuj det känns som att man kan ge upp tron om att det kommer bli bättre innan bebisen kommer iaf.
Sen var det dags att lyssna och mäta bebisen. Hjärtljuden var lugna och fina idag, 134/minut. Vanligtvis så brukar hjärtljuden ligga runt 150/minut. Och mätningen visade att bebisen följer sin kurva bra. Så med den är allt som det ska. Kulkul. Jag skall tillbaka till rådgivningen igen den 8/1. Vi får vällan se vad allt visar då.
Blodtrycket var bra, vikten har ökat och det är ju också toppen bra. Inte så mycket men det är ju alltid nått! Men sen kom vi till det där jävla HB värdet, ni kan aldrig gissa hur det hade gått? Jooo första sticket visade på 95!! Så lågt har jag aldrig haft förut. Sen stack vi igen och då visade det 99. Ujuj det känns som att man kan ge upp tron om att det kommer bli bättre innan bebisen kommer iaf.
Sen var det dags att lyssna och mäta bebisen. Hjärtljuden var lugna och fina idag, 134/minut. Vanligtvis så brukar hjärtljuden ligga runt 150/minut. Och mätningen visade att bebisen följer sin kurva bra. Så med den är allt som det ska. Kulkul. Jag skall tillbaka till rådgivningen igen den 8/1. Vi får vällan se vad allt visar då.
Sjutton dagar kvar
Oj herregud säger jag bara. Det är nästan obehagligt va fort tiden går, man hinner knappt med längre! Men jag skall inte klaga, jag är extremt tacksam för att det går fort just nu med tanke på att jag verkligen börjar bli nyfiken på filuren där inne i magen. Jag är så nyfiken på om det är en flicka eller pojke, hur lång och hur mycket den väger, kommer den att ha mycket eller lite hår, mörka eller blåa ögon. Iiih det är så mycket jag vill veta just nu! Jag vill träffa våran bebis, väntan börjar bli olidlig. Den 1 januari kan den få komma, på sin pappas födelsedag. Det skulle vara roligt, då skulle det skilja exakt 22 år på Jesper och bebben.
Jag måste hålla mig så sysselsatt jag bara kan för att skynda på alltig. Så mycket min kropp tillåter iaf, pga foglossningen är ju inte allt riktigt lämpligt tyvärr. Vissa saker är lite för tuffa utmaningar. Men städning är bra har jag hört, tyvärr börjar allt bli gjort här hemma så jag går liksom runt och städar där det redan är städat. Haha fast iofs kanske det är bra eftersom att städningen inte lär prioriteras i första hand efter the baby har anlänt. Då kan det ju vara bra att ha det skinande rent nu innan. Springa i trappor skall vara jätte bra, det är däremot inte det bästa för bäckenet. Sorgligt nog. Hmmm jag måste nog komma på nått annat effektivt sätt också som jag kan använda mig utav. Jag har verkligen bestämt mig för att jag inte tänker vänta mer än 17 dagar iaf. Om det så är det sista jag gör så ska jag kämpa för att slippa gå över tiden, så det så!
Nu ska jag gå och ta hand om köket som faktiskt ser ut som ett bombnedslag... Ölburkar och skit överallt. Jesper tog en sista fylla igår, innan bebisen kommer. Nu ska ha vara nykter tills han tänkte ha pappakonjak i februari. Har han sagt iaf, vi får väl se om han lyckas hålla det hehe (:
Jag måste hålla mig så sysselsatt jag bara kan för att skynda på alltig. Så mycket min kropp tillåter iaf, pga foglossningen är ju inte allt riktigt lämpligt tyvärr. Vissa saker är lite för tuffa utmaningar. Men städning är bra har jag hört, tyvärr börjar allt bli gjort här hemma så jag går liksom runt och städar där det redan är städat. Haha fast iofs kanske det är bra eftersom att städningen inte lär prioriteras i första hand efter the baby har anlänt. Då kan det ju vara bra att ha det skinande rent nu innan. Springa i trappor skall vara jätte bra, det är däremot inte det bästa för bäckenet. Sorgligt nog. Hmmm jag måste nog komma på nått annat effektivt sätt också som jag kan använda mig utav. Jag har verkligen bestämt mig för att jag inte tänker vänta mer än 17 dagar iaf. Om det så är det sista jag gör så ska jag kämpa för att slippa gå över tiden, så det så!
Nu ska jag gå och ta hand om köket som faktiskt ser ut som ett bombnedslag... Ölburkar och skit överallt. Jesper tog en sista fylla igår, innan bebisen kommer. Nu ska ha vara nykter tills han tänkte ha pappakonjak i februari. Har han sagt iaf, vi får väl se om han lyckas hålla det hehe (:
Skrivartorka och bebisvärk
Hmm egentligen vet jag inte vad jag skall skriva. Eller jag har en del saker som jag gärna skulle skriva om men jag vet inte hur jag skall formulera mig. Min skrivarglöd är liksom lite på vils och jag har lite svårt att få den att hitta tillbaka just nu. Vilket jag förstås sörjer enormt! Jag har aldrig förut upplevt att det skall vara så svårt att formulera sig. Men positiv som jag försöker vara så hoppas jag att den kommer tillbaka snart, om inte annat när bebisen anlänt. Då borde det väl finnas en hel del att skriva om skulle jag tro.
Och på tal om bebisen så känner jag verkligen att det börjar närma sig. För det är verkligen INTE många dagar kvar nu. Det är väldigt oroligt i magen, och trycket neråt är enormt. Så fort jag skall gå så trycker det riktigt rejält neråt och det är en extremt aktivitet där inne. I morse hade jag riktigt ont ett tag, eller inte ont men det kändes. Dock gick det över efter ett par timmar. Jag vet ju inte hur en värk skall kännas men jag kan tänka mig att det var nått i den stilen. Och jag vet ju att förvärkarna kan starta flera veckor i förväg så det är ju mycket möjligt att det var något sånt som hände i morse. Hur som hellst så börjar jag bli trött på att vänta nu och bebisen skulle mer än gärna få komma NU med detsamma, hihi!
Och på tal om bebisen så känner jag verkligen att det börjar närma sig. För det är verkligen INTE många dagar kvar nu. Det är väldigt oroligt i magen, och trycket neråt är enormt. Så fort jag skall gå så trycker det riktigt rejält neråt och det är en extremt aktivitet där inne. I morse hade jag riktigt ont ett tag, eller inte ont men det kändes. Dock gick det över efter ett par timmar. Jag vet ju inte hur en värk skall kännas men jag kan tänka mig att det var nått i den stilen. Och jag vet ju att förvärkarna kan starta flera veckor i förväg så det är ju mycket möjligt att det var något sånt som hände i morse. Hur som hellst så börjar jag bli trött på att vänta nu och bebisen skulle mer än gärna få komma NU med detsamma, hihi!
Det kan hända närsom hellst!
Jaaa idag var det då dags för det sista ultraljudet och gynunderssökningen innan förlossningen. På ultraljudet såg allt bra ut, lill bebis var mycket livlig. Jag tror att den tyckte att det var roligt att jaga "ultraljudspinnen" för där läkaren var så sparkade den lille busen! Dock tyckte jag att jag var tvungen att ligga lite väl läge på ryggen, jag kände att det var när till svimningen. Men läkaren såg nog det och skyndade sig så jag fick sätta mig upp.
Hjärtljuden var 148/minut och den väger idag 2732 g. Visst var det svårt att se vad allt var även om han sa vad han visade men det man såg och kunde identifiera var skit coolt, kanknappt vänta tills jag får träffa min bebis nu! Hihi. Vi valde även denna gång att inte ta reda på könet även fast man blev sugen. Men nu kan vi lika bra hålla oss dom sista dagarna också!
Efter ultraljudet var det dags för gynundersökningen. Jag hatar verkligen det men det är ju något som måste göras och det var faktiskt inte speciellt farligt idag, det gick fort. Men iaf då fick jag informationen om att jag nog iaf inte kommer gå över tiden. Läkaren sa att livmodertappen är mjuk redan och att det betyder att något redan har hänt, processen har liksom satt igång. Jag har inte öppnat mig eller så men han sa att det kan hända närsom hellst. Bebisen ligger med huvudet långt nere och mitt bäcken är brett och bra så han sa att det blir inga problem för mig att föda barn. Skönt att höra. Och kul att han inte tror att det kommer gå över tiden, det var mycket positivt kan jag säga. Kanske jag skulle ta och springa i trappor lite, jag har hört att det kan skynda på det hela ;) Wiiiee jag känner mig så positivt laddad just nu!
Hjärtljuden var 148/minut och den väger idag 2732 g. Visst var det svårt att se vad allt var även om han sa vad han visade men det man såg och kunde identifiera var skit coolt, kanknappt vänta tills jag får träffa min bebis nu! Hihi. Vi valde även denna gång att inte ta reda på könet även fast man blev sugen. Men nu kan vi lika bra hålla oss dom sista dagarna också!
Efter ultraljudet var det dags för gynundersökningen. Jag hatar verkligen det men det är ju något som måste göras och det var faktiskt inte speciellt farligt idag, det gick fort. Men iaf då fick jag informationen om att jag nog iaf inte kommer gå över tiden. Läkaren sa att livmodertappen är mjuk redan och att det betyder att något redan har hänt, processen har liksom satt igång. Jag har inte öppnat mig eller så men han sa att det kan hända närsom hellst. Bebisen ligger med huvudet långt nere och mitt bäcken är brett och bra så han sa att det blir inga problem för mig att föda barn. Skönt att höra. Och kul att han inte tror att det kommer gå över tiden, det var mycket positivt kan jag säga. Kanske jag skulle ta och springa i trappor lite, jag har hört att det kan skynda på det hela ;) Wiiiee jag känner mig så positivt laddad just nu!
Våga berätta hur du känner!
Jag måste säga att det är ganska faccinerande hur snabbt man kan ändra sin inställning till något! Hur man kan gå från så extremt negativ till väldigt positiv över en natt. Ja inte bokstavligt talat över en natt men ni förstår kanske vad jag menar, förhoppningsvis?
Ja ni som är trogna läsare har ju fått följa min graviditet från början tills nu och ni vet ju också att det här är något som har varit riktigt jobbigt och svårt för mig. Min positivitet har ju verkligen lyst med sin frånvaro. Men det är inget som är speciellt konstigt om man tänker efter hur jag har haft det. Man orkar inte vara glad och positiv om man mår illa och har ont konstant. Det blir ju lätt att man blir grinig och sur och allt är bara fel. Och idag skäms jag verkligen inte över att säga att för ett par månader sen så ville jag verkligen inte ha barnet och jag önskade att jag ALDRIG hade blivit gravid. För ett tag sen kändes graviditeten som ett straff! Och det skäms jag inte för att säga idag, jag skulle kunna ställa mig på torget och skrika det rakt ut så att hela Åland skulle kunna höra det. Nu finns det säkert människor som tänker att jag är helt dum i huvudet och att jag inte förtjänar att få barn... Meen det här är inget jag är ensam om att ha kännt! Tyvärr är allt bara så "förbjudet" att prata om, en graviditet är något man skall vara tacksam för att ha fått uppleva. Alla problem skall sopas under mattan, det är sorgligt! Man måste ju kunna prata om det för det är såå många kvinnor som upplever sådana känslor men som inte vågar säga något för att dom är rädda för att bli dömda. Tragiskt!
Men igår var jag hos psykologen för att diskutera förlossningsskräcken, det blev ingen sådan diskusion. Istället pratade vi om hur jag på bara några veckor har gått från totalt negativ till väldigt positiv. Och vilken Enorm förändring jag har gjort. Och jag känner det själv, det är inget som hon påpekade att hade hänt. Utan jag har verkligen kännt själv hur positiv och glad jag är över det här med att vara gravid! Jag längtar så efter att få bli mamma nu och vet ni vad jag tror att det beror på? Man måste våga låta sig själv mogna in i situationen. Och det är det jag har gjort den här senaste månaden. Det har gått automatiskt, för i det undermedvetna så visste jag att det var dags att göra en förändring i mitt sätt att tänka för annars skulle det aldrig gå. Och idag så har jag mått bra psykiskt och till en viss del fysiskt i en hel vecka! Det har bara varit halsbrännan och foglossningen som har krånglat med mig, men illamåendet har varit som bort blåst!
Jag känner mig så lycklig och jag känner mig grymt redo att bli mamma, det här är ord som jag aldrig trodde att skulle komma ur min mun. Men tänk så fel jag hade! Och vill ni veta ännu en kul sak? Sen jag har ändrat min inställning till det positiva så har jag inte varit lika nervös inför förlossningen. Idag känns det inte omöjligt, när jag tänker på det just nu så tänker jag; det här ska jag klara, och det gallant! Tufft va? En ny Jennifer är funnen ;D
Ja ni som är trogna läsare har ju fått följa min graviditet från början tills nu och ni vet ju också att det här är något som har varit riktigt jobbigt och svårt för mig. Min positivitet har ju verkligen lyst med sin frånvaro. Men det är inget som är speciellt konstigt om man tänker efter hur jag har haft det. Man orkar inte vara glad och positiv om man mår illa och har ont konstant. Det blir ju lätt att man blir grinig och sur och allt är bara fel. Och idag skäms jag verkligen inte över att säga att för ett par månader sen så ville jag verkligen inte ha barnet och jag önskade att jag ALDRIG hade blivit gravid. För ett tag sen kändes graviditeten som ett straff! Och det skäms jag inte för att säga idag, jag skulle kunna ställa mig på torget och skrika det rakt ut så att hela Åland skulle kunna höra det. Nu finns det säkert människor som tänker att jag är helt dum i huvudet och att jag inte förtjänar att få barn... Meen det här är inget jag är ensam om att ha kännt! Tyvärr är allt bara så "förbjudet" att prata om, en graviditet är något man skall vara tacksam för att ha fått uppleva. Alla problem skall sopas under mattan, det är sorgligt! Man måste ju kunna prata om det för det är såå många kvinnor som upplever sådana känslor men som inte vågar säga något för att dom är rädda för att bli dömda. Tragiskt!
Men igår var jag hos psykologen för att diskutera förlossningsskräcken, det blev ingen sådan diskusion. Istället pratade vi om hur jag på bara några veckor har gått från totalt negativ till väldigt positiv. Och vilken Enorm förändring jag har gjort. Och jag känner det själv, det är inget som hon påpekade att hade hänt. Utan jag har verkligen kännt själv hur positiv och glad jag är över det här med att vara gravid! Jag längtar så efter att få bli mamma nu och vet ni vad jag tror att det beror på? Man måste våga låta sig själv mogna in i situationen. Och det är det jag har gjort den här senaste månaden. Det har gått automatiskt, för i det undermedvetna så visste jag att det var dags att göra en förändring i mitt sätt att tänka för annars skulle det aldrig gå. Och idag så har jag mått bra psykiskt och till en viss del fysiskt i en hel vecka! Det har bara varit halsbrännan och foglossningen som har krånglat med mig, men illamåendet har varit som bort blåst!
Jag känner mig så lycklig och jag känner mig grymt redo att bli mamma, det här är ord som jag aldrig trodde att skulle komma ur min mun. Men tänk så fel jag hade! Och vill ni veta ännu en kul sak? Sen jag har ändrat min inställning till det positiva så har jag inte varit lika nervös inför förlossningen. Idag känns det inte omöjligt, när jag tänker på det just nu så tänker jag; det här ska jag klara, och det gallant! Tufft va? En ny Jennifer är funnen ;D
Halsbränna =/
Jag vet ju att en av "bieffekterna" med att vara gravid kan vara halsbränna, det har man ju läst om i alla böcker. Och mamma hade även jätte mycket halsbränna när hon väntade Alice så det är inget som är främmande. Men jag trodde inte att jag skulle behöva genomlida detta. Men hur kunde jag tro att jag skulle slippa det, jag menar jag har ju dragit på mig alla andra jobbiga bieffekter också. Så varför inte halsbränna?
Det började för lite mer än en månad sen men då var det inte så mycket och jag tänkte inte på det. Halsbränna får ju alla ibland, även om man inte är gravid. Det kan ju bero på något man ätit. Men ju mer tiden har gått så har halsbrännan bara blivit värre och nu är det fruktansvärt! Dom här senaste 2 veckorna har det känts som om man skulle dra upp taggtråd ur halsen i princip! Och tro mig det är INTE en trevlig känsla.
Någon som har något bra tips om hur jag skall hantera halsbrännan? Me really don´t like halsbränna!
Det började för lite mer än en månad sen men då var det inte så mycket och jag tänkte inte på det. Halsbränna får ju alla ibland, även om man inte är gravid. Det kan ju bero på något man ätit. Men ju mer tiden har gått så har halsbrännan bara blivit värre och nu är det fruktansvärt! Dom här senaste 2 veckorna har det känts som om man skulle dra upp taggtråd ur halsen i princip! Och tro mig det är INTE en trevlig känsla.
Någon som har något bra tips om hur jag skall hantera halsbrännan? Me really don´t like halsbränna!
Väck INTE mig!
Igår var jag till rådgivingen igen och det blev ett ganska snabbt möte den här gången. Det fanns inte så mycket att diskutera eftersom jag mått hyfsat bra dom här senaste dagarna. Och då är det ju lite onödigt att börja dra upp jobbiga saker, jag måste ta vara på det positiva. Men vi gjorde det vanliga, kollade blodtrycket som faktiskt var bra igår och vi vägde mig och jag har gått upp 1 kilo. Det var roligt att se när man ställde sig på vågen. Men så kollade vi mitt järnvärde och det har sjunkit till 101 igen. Hur kan det sjunka fast jag äter järntabletter? Hmm.
Sen var det dags för bebisen att bli "undersökt" och när hon kände på magen hur den låg så kan jag lova att det var inte uppskattat från den lilla där inne. Det blev ett herrans liv, jag kände riktigt hur ilskan kom hos den. "ingen väcker mig när jag sover middag" hehe. Så när hon skulle lyssna på hjärtljuden så fick hon sig en riktig match. Den vägrade ligga still och bara bufflade på där inne i magen. Men till sist fick vi 150/minut. Och den växer som den ska, följer kurvan fint och bra och ligger med huvudet bra neråt. Så hos the baby var allt tipp topp. Så nästa gång jag ska till rådgivningen är den 29/12 och då är det INTE länge kvar tills den lille snutten ska komma. Wiiee :) Både jag och Jesper börjar nog bli lite otåliga nu!
Efter att jag hade varit till rådgivningen så passade jag på att åka och köpa Jespers julklapp eftersom han var på jobb. Så slapp jag oroa mig att han skulle komma på mig med vad jag köpt. Jag pratade även med Nina när vi var där på kvällen och berättade vad jag hade köpt och som tur var så hade hon inte köpt samma sak. Jag var ju lite orolig att någon annan skulle ha köpt det jag köpt åt honom redan. Så nu kan jag vara lugn. Nu kan julafton få komma, jag är sugen på lutfisk!
Sen var det dags för bebisen att bli "undersökt" och när hon kände på magen hur den låg så kan jag lova att det var inte uppskattat från den lilla där inne. Det blev ett herrans liv, jag kände riktigt hur ilskan kom hos den. "ingen väcker mig när jag sover middag" hehe. Så när hon skulle lyssna på hjärtljuden så fick hon sig en riktig match. Den vägrade ligga still och bara bufflade på där inne i magen. Men till sist fick vi 150/minut. Och den växer som den ska, följer kurvan fint och bra och ligger med huvudet bra neråt. Så hos the baby var allt tipp topp. Så nästa gång jag ska till rådgivningen är den 29/12 och då är det INTE länge kvar tills den lille snutten ska komma. Wiiee :) Både jag och Jesper börjar nog bli lite otåliga nu!
Efter att jag hade varit till rådgivningen så passade jag på att åka och köpa Jespers julklapp eftersom han var på jobb. Så slapp jag oroa mig att han skulle komma på mig med vad jag köpt. Jag pratade även med Nina när vi var där på kvällen och berättade vad jag hade köpt och som tur var så hade hon inte köpt samma sak. Jag var ju lite orolig att någon annan skulle ha köpt det jag köpt åt honom redan. Så nu kan jag vara lugn. Nu kan julafton få komma, jag är sugen på lutfisk!
Galna unge!
Alltså det är helt sjukt! Bebisen är helt galen där inne i magen idag. Nu har det varit full rörelse i säkert 3 timmar, om inte mer. Och det är inga lugna och mysiga rörelser utan våldsamma och hastiga så det känns ju som om den försöker slå sig ut eller något liknande! Dessutom verkar den tycka att det är super kul att ge sig på min urinblåsa så toalett besöken blir MÅNGA vilket också är en aning jobbigt.
Jag hade ju inte riktigt föreställt mig att det var så här det skulle kännas att få en fot upptryck i revbenen eller en armbåge dragen hastigt över magen. Så jag är rätt inställd på att våran bebis kommer vara en ganska så vild liten krabat! Och just nu kan jag inte längta mer tills den skall komma ut för fy tusan va jobbigt det här är. Allting blir ju så tungt, att andas känns som en riktig utmaning. Och att röra sig är inte lätt eftersom att när det kommer en ordentlig kick i sidan så blir man ju automatiska att dra ihop sig som en liten boll. Jag kan inte förstå att det kan få plats mer än en unge i magen jag. Det känns ju för tusan knappt som att en får plats och då har jag fortfarande 1 månad kvar så den har ju inte ens växt klart än! Aaaaah! Det är en bebis med mycket kraft i!
Herregud jag kan knappt förstå att om ungefär en månad så kommer jag vara mamma åt en liten krabat som har levt i min mage i 9 månader, rätt coolt måste jag säga. Och det skall bli skönt att slippa bli sparkad på revbenen mer sen, hehe. ;)
Jag hade ju inte riktigt föreställt mig att det var så här det skulle kännas att få en fot upptryck i revbenen eller en armbåge dragen hastigt över magen. Så jag är rätt inställd på att våran bebis kommer vara en ganska så vild liten krabat! Och just nu kan jag inte längta mer tills den skall komma ut för fy tusan va jobbigt det här är. Allting blir ju så tungt, att andas känns som en riktig utmaning. Och att röra sig är inte lätt eftersom att när det kommer en ordentlig kick i sidan så blir man ju automatiska att dra ihop sig som en liten boll. Jag kan inte förstå att det kan få plats mer än en unge i magen jag. Det känns ju för tusan knappt som att en får plats och då har jag fortfarande 1 månad kvar så den har ju inte ens växt klart än! Aaaaah! Det är en bebis med mycket kraft i!
Herregud jag kan knappt förstå att om ungefär en månad så kommer jag vara mamma åt en liten krabat som har levt i min mage i 9 månader, rätt coolt måste jag säga. Och det skall bli skönt att slippa bli sparkad på revbenen mer sen, hehe. ;)
Cirkus och magvärk!
Bebisen är totalt galen inne i magen idag! Det känns som om den har något slags kullerbytta race där inne. Och den borde förstå att det inte går längre för att den börjar bli så pass stor. Men icke, där inne är det full rörelse, det är verkligen en riktig liten karatekid! Jag känner hur tydligt dom hellst hur det far en fot över magen eller en hand eller andra "vassa" föremål! Tur att det inte är så länge kvar nu!
Nu på eftermiddagen har jag haft jätte ont i magen, jag har liksom kännt mig öm. Hmm hur ska jag skriva för att förklara hur det har kännts?!? Jag vet inte riktigt, men magen känns öm och ont har det gjort bättre än så kan jag tyvärr inte förklara. Så den här rörelsen inne i magen just nu är inte så uppskattad! Så jag funderar på att gå ut med Selma så hon får skita och sen lägga mig och försöka sova en stund med värmedynan på magen. Förhoppningsvis så är magvärken borta när jag vaknar igen!
Jo ett litet P.S bara. Jag är irriterad, jag har försökt kommentera både Pize och Frida men ingen av kommentarerna har kommit fram än vad jag har sett iaf! Fast det kanske är krångel med blogg.se. Får hoppas dom kommer fram senare!
Nu på eftermiddagen har jag haft jätte ont i magen, jag har liksom kännt mig öm. Hmm hur ska jag skriva för att förklara hur det har kännts?!? Jag vet inte riktigt, men magen känns öm och ont har det gjort bättre än så kan jag tyvärr inte förklara. Så den här rörelsen inne i magen just nu är inte så uppskattad! Så jag funderar på att gå ut med Selma så hon får skita och sen lägga mig och försöka sova en stund med värmedynan på magen. Förhoppningsvis så är magvärken borta när jag vaknar igen!
Jo ett litet P.S bara. Jag är irriterad, jag har försökt kommentera både Pize och Frida men ingen av kommentarerna har kommit fram än vad jag har sett iaf! Fast det kanske är krångel med blogg.se. Får hoppas dom kommer fram senare!
Idag har jag sett min bebis!
Ja idag var vi ju på det här extra ultraljudet för att se hur det står till med den lille krabaten i magen. Självklart kändes det ju super nervöst i bilen på väg in till sjukhuset! Men det gick över så fort jag träffade läkaren och han kläcker ur sig; "Den som säger att den där magen är liten så vet inte jag var har sina ögon". Då släpte min nervositet.
Han sa redan innan han satte igång ultraljudet att det är nog inget fel på hur den där bebisen växer inte. Och det var precis det ultraljudet visade. Bebisen väger idag 2212 g och med dom måtten han fick ut idag så sa han att man skulle kunna beräknad födseln den 9/1. Men man ändrar inga sånna datum så här sent i en graviditet. Men bebisen var alltså större än vad dom har trott. Så det var verkligen positivt, jag var sååå lättad när vi gick ut därifrån.
Han frågade också om vi visste vem som fanns där inne, och det gjorde vi ju inte. Och så frågade han om vi ville veta men jag sa nej och nu ångrar jag mig. Eller egntligen så ville jag säga ja när jag låg där också. Och så sa Jesper i bilen att han hade tänkt säga att han ville veta, han också.. Aaah! Nåja det blir nog roligare med en överraskning. Men man blev sååå sugen när han frågade!
Men det är ju inte länge kvar tills vi faktiskt får se på riktigt vem det är som har funnit där inne i 9 månader :)
Han sa redan innan han satte igång ultraljudet att det är nog inget fel på hur den där bebisen växer inte. Och det var precis det ultraljudet visade. Bebisen väger idag 2212 g och med dom måtten han fick ut idag så sa han att man skulle kunna beräknad födseln den 9/1. Men man ändrar inga sånna datum så här sent i en graviditet. Men bebisen var alltså större än vad dom har trott. Så det var verkligen positivt, jag var sååå lättad när vi gick ut därifrån.
Han frågade också om vi visste vem som fanns där inne, och det gjorde vi ju inte. Och så frågade han om vi ville veta men jag sa nej och nu ångrar jag mig. Eller egntligen så ville jag säga ja när jag låg där också. Och så sa Jesper i bilen att han hade tänkt säga att han ville veta, han också.. Aaah! Nåja det blir nog roligare med en överraskning. Men man blev sååå sugen när han frågade!
Men det är ju inte länge kvar tills vi faktiskt får se på riktigt vem det är som har funnit där inne i 9 månader :)
Du din drogade gam!
Idag känner jag mig en aning lost. Jag vet inte riktigt varför och det är en ganska obehaglig känsla. Kroppen känns liksom super tung samtidigt som det känns som jag svävar när jag rör mig. Ungefär sådär som det brukar kännas när man håller på bli så där härligt full, lyckofull. Fast här är ju skillnaden att jag inte känner mig lycklig. Snarare deppig och ja-a lost! Dessutom så orkar knappt min nacke hålla upp mitt huvud så jag "gamar" till lite sådär snyggt ibland, haha!
Att vara gravid är verkligen INTE det sexigaste tillstånd man kan vara i det är ju ett som är säkert! Inte speciellt trevligt heller för den delen. Ja inte för mig alltså, för dom flesta är det säkert underbart!
Nää att jag känner mig en aning alkoliserade idag beror förmodligen på att jag hade en riktig pissnatt i natt. Det fanns inte en enda ställning som var bekväm att ligga i, inte ens 5 minuter kunde jag ligga i samma ställning utan att jag ville börja gråta. Så någon skönhetssömn fick jag absolut inte i natt. Inte undra på att man sitter som en ner drogad gam och glor rakt ut i intet.
Och ingen vila har det blivit idag heller för så fort jag har försökt så har Selma ansett att hon kan tugga på mitt hår. Irriterande kan jag lova!!!
Jag hoppas verkligen att jag orkar hålla mig vaken ikväll så jag kan se på IDOL! Och gud va jag ska hålla tummarna för att den där jävla snorungen åker ut ikväll!!! Han har ingenting i den där tävlingen att göra, tragiskt nog finns det ju allt för många fjortisäckel som röstar på honom!
Att vara gravid är verkligen INTE det sexigaste tillstånd man kan vara i det är ju ett som är säkert! Inte speciellt trevligt heller för den delen. Ja inte för mig alltså, för dom flesta är det säkert underbart!
Nää att jag känner mig en aning alkoliserade idag beror förmodligen på att jag hade en riktig pissnatt i natt. Det fanns inte en enda ställning som var bekväm att ligga i, inte ens 5 minuter kunde jag ligga i samma ställning utan att jag ville börja gråta. Så någon skönhetssömn fick jag absolut inte i natt. Inte undra på att man sitter som en ner drogad gam och glor rakt ut i intet.
Och ingen vila har det blivit idag heller för så fort jag har försökt så har Selma ansett att hon kan tugga på mitt hår. Irriterande kan jag lova!!!
Jag hoppas verkligen att jag orkar hålla mig vaken ikväll så jag kan se på IDOL! Och gud va jag ska hålla tummarna för att den där jävla snorungen åker ut ikväll!!! Han har ingenting i den där tävlingen att göra, tragiskt nog finns det ju allt för många fjortisäckel som röstar på honom!
